I ett nytt avgörande från förvaltningsrätten i Göteborg har reglerna kring forskningsavdrag, som i många fall varit otydliga, klargjorts i vissa delar.
Forskningsavdraget, som regleras i socialförsäkringslagen, har vissa uppställda kriterier avseende vad som menas med ”forskning” respektive ”utveckling”.
- Forskning anges som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap.
- Utveckling anges som systematiskt och kvalificerat arbete att, med stöd av forskningsresultat, ta fram en ny produkt eller väsentligt förbättra en redan befintlig produkt.
Vad de olika begreppen betyder och vilken bevisning som måste presenteras av bolagen har inte klargjorts.
Av praxis framgår att bolaget ska göra sannolikt att avdragsrätt föreligger.
Vad säger då den nya domen om dokumentationskraven vid ansökan om FoU-avdrag?
Den nya domen, som avser ett tekniktillverkande bolag, diskuterar bland annat hur mycket bevisning ett bolag ska behöva presentera för att styrka sin avdragsrätt.
Förvaltningsrätten, som beslutade att bevilja bolaget forskningsavdrag, skriver i domen att bolaget hade ”i tillräckligt hög grad” styrkt sin avdragsrätt.
Förvaltningsrätten diskuterade bland annat dokumentationskraven och framförde att för bolag med enstaka forskningsprojekt kan det krävas en mer gedigen dokumentation för att styrka avdragsrätten men för företag vars normala verksamhet till väsentlig del innefattar – eller helt utgöras av – mycket avancerat utvecklingsarbete är det svårt att ställa sådana krav.
Sänk arbetsgivaravgifterna med forskningsavdraget:
Missa inte vårt kostnadsfria webbinarium!
Utgångspunkten för det senare är att särskilda dokument för att kunna särskilja enskilda projekt inte är realistiska. Rätten bör då istället se till företagets egna rutiner och processer för att särskilja avdragsberättigande arbete. Detta är enligt Aspia mycket välkommet, särskilt för utvecklande företag, då det ofta inte finns dokumentation för varje enskilt projekt i detalj när majoriteten av hela verksamheten sysslar med kvalificerat utvecklingsarbete.
Förvaltningsrätten diskuterade vidare begreppet för systematik och användandet av forskningsresultat (som är avgörande för utveckling enligt socialavgiftslagen).
Bolaget i domen arbetade agilt, vilket menas att behov av forskningsinsatser uppkommer löpande och problem, arbete och resultat dokumenteras i olika loggar. Uppgifter och resultat dokumenteras. Bolaget hade ett expertvittne som redogjorde för denna typ av arbete och att man måste särskilja akademisk forskning och arbete med FoU i företag. Den senare syftar till att användas för internt bruk och vinna fördelar genom att hålla kunskapen själv. Förvaltningsrätten bedömde att rutinerna som bolaget redogjort för framstod som ändamålsenliga och robusta och därför ansågs tillräckliga.
Förvaltningsrättens kritik mot Skatteverket kring krav på underlag vid ansökan om forskningsavdrag
Ett annat handlande som oftast kan ses hos handlingen i Skatteverket (och även i detta ärende) är att bolag ska beskriva vad varje anställd arbetat med för varje period. Detta för att styrka kravet om kvalificerat arbete. Det är dock för många inte möjligt att föra en sådan logg för varje anställd och förvaltningsrätten har även uppmärksammat detta och påpekat att Skatteverkets allmänna invändningar i målet inte kunde motbevisa bolagets underlag om vilka anställda som ingår i avdraget.
Förvaltningsrätten anger i domen att ”det finns tydliga bevissvårigheter och detta måste också tillåtas påverka kraven på utredning. Annars kommer syftet med lagen – att främja forskning och utveckling – inte få något genomslag i praktiken”.
Aspia välkomnar förtydliganden av dokumentationskravet för FoU-avdrag
Vi på Aspia ser det som glädjande att kriterierna inte bara klargörs på ett sätt som är enklare att förstå men att även syftet, att främja innovativa företag i Sverige, upprepas och förtydligas.
Behöver ni stöd vid ansökan för FoU-medel?
Vi hjälper er!
