Vad innebär ett rörelseförvärv? Vad gäller vid redovisning av rörelseförvärv? Här finns svaren på några av de vanligaste frågorna kopplat till rörelseförvärv.
Vad innebär ett rörelseförvärv?
Ett rörelseförvärv innebär att en förvärvare får det bestämmande inflytandet över en eller flera verksamheter eller rörelser. Ett rörelseförvärv kan göras på flera olika sätt, men två vanliga sätt är att förvärva andelar eller att förvärva ett företags inkråm.
Vad innebär en verksamhet eller rörelse?
En verksamhet eller en rörelse består av en mängd aktiviteter och tillgångar som genomförs med syfte att;
- Generera avkastning till investerare
- Generera ekonomiska fördelar direkt till deltagare
Om ett förvärv inte uppfyller ovan kriterier är det inget rörelseförvärv. Det kan då vara fråga om ett tillgångsförvärv. Tillgångsförvärv beskrivs inte i detta blogginlägg.
Vad gäller generellt vid redovisning av rörelseförvärv?
Rörelseförvärv ska redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att en förvärvare ska identifieras, anskaffningsvärdet på den förvärvade enheten ska beräknas och att anskaffningsvärdet ska fördelas på de tillgångar och skulder som erhållits genom förvärvet. I samband med detta ska det upprättas en förvärvsanalys. En förvärvsanalys ska upprättas oavsett om en koncernredovisning upprättas eller inte.
När en förvärvare ska identifieras är den avgörande frågan om bestämmande inflytande har erhållits. Med erhållande av bestämmande inflytande menas att förvärvaren ska ha rätt att utforma finansiella och operationella strategier, för det förvärvade företaget, i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Det finns ett flertal sätt att uppnå bestämmande inflytande, men detaljer kring detta behandlas inte i det här blogginlägget.
Redovisning av ett rörelseförvärv ska ske från förvärvstidpunkten, vilket är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet uppkommer.
Vad skiljer mellan K3 och IFRS?
De regler som beskrivits ovan gäller i både BFNAR 2012:1 (K3) och IFRS, men det finns även regler som skiljer mellan dessa båda regelverk. Mer om detta nedan:
Vilka mer specifika regler finns i K3?
Enligt K3 ska anskaffningsvärdet bestå av följande delar:
- Köpeskillingen, det vill säga det verkliga värdet på förvärvade tillgångar, skulder och emitterade egetkapitalinstrument
- Utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet
- Villkorad köpeskilling i den mån en sådan vid förvärvstidpunkten bedöms som sannolik och kan bedömas på ett tillförlitligt sätt
Bedömning av storleken på den villkorade köpeskillingen, även kallad tilläggsköpeskilling, ska sedan göras på balansdagen och när den slutliga köpeskillingen har fastställts. En justering inom ett år från förvärvet påverkar anskaffningsvärdet i förvärvsanalysen. Förändringar i bedömningen av den villkorade köpeskillingen som sker senare än ett år efter förvärvsdagen ska redovisas över resultaträkningen. Det finns en K3-remiss, som om den går igenom kan börja gälla 1 januari 2026, vilken innebär att reglerna som beskrivs i detta stycka kan komma att ändras.
I förvärvsanalysen ska den förvärvade enhetens tillgångar och skulder identifieras och sedan värderas till verkligt värde. För regler kring identifieringen av tillgångar och skulder hänvisas till K3. Bedömningen ska göras vid förvärvstidpunkten.
Det finns ett par undantag från ovan värdering till verkligt värde, vilket framgår av K3 kapitel 19 paragraf 10, men dessa beskrivs inte i detta blogginlägg.
Vilka mer specifika regler finns i IFRS?
Enligt IFRS ska anskaffningsvärdet bestå av följande delar:
- Köpeskillingen, det vill säga det verkliga värdet på förvärvade tillgångar, skulder och emitterade egetkapitalinstrument
- Villkorad köpeskilling värderad till verkligt värde
Enligt IFRS fastställs de villkorade köpeskillingar som ska finnas med i förvärvsanalysen baserat på informationen som förelåg på förvärvsdagen. I efterföljande perioder ska skulden för den villkorade köpeskillingen justeras via resultaträkningen och då påverkar inte förvärvsanalysen.
Det finns en hel del kompletterande regler i IFRS 3 Rörelseförvärv, vilka inte beskrivs i detta mer översiktliga blogginlägg. IFRS 3 innehåller vägledning kring fler situationer och ofta mer specifika regler.
Det kan noteras att även om reglerna i K3 och IFRS är ganska lika varandra finns det skillnader. En tydlig skillnad är hanteringen av utgifter som är direkt hänförliga till ett förvärv. Enligt K3 är dessa en del av köpeskillingen, men enligt IFRS ska dessa redovisas som kostnader i resultaträkningen. För svenska företag som tillämpar RFR 2 i juridisk person gäller dock att utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet ska ingå i det bokförda värdet på andelar i koncernföretag.
Bra att tänka på angående rörelseförvärv
Redovisning av rörelseförvärv kan vara komplext och ta en del tid i anspråk. Det kan till exempel handla om att identifiera rätt förvärvare, värdera tillgångar och skulder till verkligt värde, bedöma framtida villkorade köpeskillingar och/eller upprätta förvärvsanalys. Det är viktigt att dessa bedömningar blir korrekta för att undvika oönskade effekter i de kommande finansiella rapporterna.
Fortfarande osäker på vad som gäller?
Hör av dig till våra redovisningsspecialister!
