En av tre svenskar sparar i fonder med hållbarhetsfokus och allt fler är angelägna om att använda sitt kapital för att driva på för ökad hållbarhet. Kent Eriksson, professor i Business Studies och direktör för det tvärvetenskapliga forskningscentret Sustainable Finance Lab vid KTH, menar att den utveckling vi just nu bevittnar kommer att ha enorm långsiktig effekt för alla företag.
Tillsammans med bland annat Nasdaq arbetar Sustainable Finance Lab med att ta fram nya ramverk och klassificeringar som mäter hållbarheten inom olika områden. Först fokuserade de på klimatområdet där det framför allt kopplat till koldioxidutsläpp finns relativt välutvecklade mått och styrmedel. Men nu lägger labbet ökat fokus på biologisk mångfald och sociala aspekter av hållbarhet som jämställdhet och trygghetsfrågor.
– En tydlig trend är att vi går från ett starkt fokus på koldioxid till att ge andra dimensioner av hållbarhet större betydelse. Ser vi till biologisk mångfald och social hållbarhet handlar nu mycket av arbetet om att hitta bra mätvärden. Hur mätvärden definieras påverkar utvecklingen. Vi brukar säga att det som blir mätt också är det som blir gjort, att det är där förändringar kan ske, menar Kent.
CSRD gör det enklare att jämföra
I dag är det svårt för enskilda sparare, banker och andra aktörer att bedöma vilka företag som är hållbara investeringar. EUs initiativ som hållbarhetsförordningen för finansiell information SFDR och EUs hållbarhetsdirektiv CSRD ger dock bättre förutsättningar genom att göra rapporteringen mer jämförbar.
– I och med CSRD får vi de hittills bästa måtten för att mäta företagens ESG. Också SFDR har en enorm effekt genom att öka transparensen på marknaden inom hållbara investeringar. Förut har företag kunnat kalla sig hållbara utan att behöva bevisa något, nu blir det mer på riktigt. Det finns en enorm kraft i att såväl globala fonder som Finansinspektionerna runt om i världen och otaliga finansaktörer har skrivit under på att de vill jobba och ställa krav utifrån de här regelverken, säger Kent.
Stor risk att skippa hållbarhetsredovisningen
I takt med att placeringen av kapital i större utsträckning styrs av hållbarhetsmål ser han potentiella risker för företag som inte upprättar en hållbarhetsredovisning. Ett exempel på det är företag som ännu inte själva har krav på sig att hållbarhetsrapportera enligt CSRD, men som är leverantörer till större bolag och därför måste kunna redovisa för klimatpåverkan i sin del av värdekedjan.
Utan hållbarhetsredovisning slopas också chansen att söka grön finansiering. Kent Eriksson menar att många företag inte inser potentialen i att söka gröna lån, samtidigt ökar kraven på bankerna att deras investeringar ska vara gröna.
– Den som inte kan redovisa sin hållbarhet riskerar på sikt att inte få några pengar, så enkelt är det, säger Kent. För många företag kan det bli tufft att göra det här arbetet men se det som en investering i företagets konkurrenskraft. I framtiden är sannolikt alla bankens investeringar gröna – för att säkra långsiktig överlevnad bör företaget bli en grön investering.
Läs hela intervjun med Kent Eriksson i vår nedladdningsbara rapport där vi samlar tre heta trender inom hållbar utveckling och ESG – som alla företagare måste hålla koll på!
Läs vår andra artikel i serien Tre viktiga trender inom hållbar utveckling och ESG:
