Publish date 2025-04-29
Reading time Lästid: 5 min

I Northvolts bakvatten – Vilket koncernbolag ska bära kostnader kopplade till kundförluster och extraordinära händelser?

Att låta extraordinära kostnader kvarstå i bolaget utan kompensation kan innebära en skattemässig risk. Skattejuristen Janina Hägg på Skeppsbron Skatt identifierar tre frågor som är viktiga att ta ställning till för att undvika kostsamma misstag.  

Under covid-åren var frågan om extraordinära kostnader och vem som ska bära dem högt på tapeten hos internprissättningskonsulter. Kostnader som man aldrig sett tidigare i den omfattningen gjorde intåg: skyddsutrustning, förändring av den fysiska arbetsmiljön och IT-infrastruktur. OECD såg sig därför nödgat att publicera extra riktlinjer som bl.a. berörde hur extraordinära kostnader skulle hanteras.  

Några år har gått och den här typen av extraordinära kostnader har ebbat ut, och så även dess intresse från internationellt håll. Dess plats togs i stället av historiskt höga operativa kostnader kopplade till energipriser och ökade materialkostnader, men då även dessa stabiliserade sig tilltog tron på en normal tillvaro. Ytterligare en kalldusch kom med lågkonjunkturen och det stundande handelskriget. Återigen börjar extraordinära kostnader dyka upp när företag försöker hitta sätt att minska kostnader eller öka intäkter genom, exempelvis, omstruktureringar. I Sverige har även utmaningarna inom gröna industriprojekt, med Northvolts konkurs i huvudfokus, inneburit stora kundförluster för svenska etableringar. 

Vi ser allt oftare att koncerner låter ökade operativa kostnader eller extraordinära kostnader kvarstå i de bolag där de rapporterats. Ibland utan kompensation i tron om att en sådan kompensation skulle innebära en snedvridning eller felaktig bild av bolagets resultat. Från ett internprissättningsperspektiv kan situationen dock vara det omvända: att låta kostnaderna kvarstå i bolaget utan kompensation kan innebära en skattemässig risk.  

Denna artikel syftar till att du ska kunna identifiera de frågor som är viktiga att ta ställning till för att undvika kostsamma misstag.

Vad avser kostnaderna och vem ska bära dem? 

Inledningsvis är det viktigt att skapa sig en förståelse och helhetsbild av kostnaderna: vad avser de? Varför uppkom kostnaderna? Är kostnaderna en effekt av att en risk materialiserats? Hur gick beslutsprocessen till och vem tog besluten? 

Inom internprissättning är det viktigt att identifiera hur oberoende parter hade agerat under liknande omständigheter, och det gäller även i fråga om vem som ska bära vissa kostnader. Om kostnaderna uppkom på grund av beslut som togs av, och gynnar, någon annan bör denne också troligtvis bära kostnaderna.

Hur ska kostnaderna hanteras om det finns en benchmark?

Idag är det inte ovanligt att koncerner stöttar den koncerninterna prissättningen med en benchmarkanalys. En sådan analys kan innebära att bolaget ska uppnå en viss vinstmarginal som ligger inom ett visst spann. 

Extraordinära kostnader kan uppgå till betydande belopp och därmed påverka vinstmarginalen negativt. Det är viktigt vid tillämpningen av en benchmarkanalys att analysera ökade operationella kostnader eller extraordinära kostnader och om dessa ska inkluderas vid beräkningen av vinstmarginalen eller inte.  

Eventuell kompensation måste vara resultatpåverkande

Om slutsatsen är att kostnader bör bäras av en annan part än den som rapporterar dem, måste den rättmätiga kostnadsbäraren kompensera det andra bolaget. Här är det viktigt att navigera rätt, om bolaget som burit kostnaderna får en kompensation är det nämligen viktigt att den är resultatpåverkande. 

Detta konstaterades av Kammarrätten i ett nyligen avgjort mål där ett dotterbolag i Sverige ådragit sig skadeståndskostnader för förtidsuppsägning av ett elavtal. Kostnaderna som bars av bolaget kompenserades från koncernens håll genom ett ovillkorat aktieägartillskott till det svenska bolaget. Kammarrätten konstaterade att aktieägartillskottet rapporterades i balansräkningen och därmed inte påverkade det beskattningsbara resultatet. Således ansåg Kammarrätten att det svenska bolaget ur ett skattemässigt perspektiv inte kompenserats för sitt negativa rörelseresultat.

  Svenska bolag som har upparbetade underskott som hanterats genom aktieägartillskott är därmed en tydlig indikation på att det kan finnas en skattemässig risk i internprissättningen.   

 

Sammanfattningsvis, extraordinära kostnader och ökade rörelsekostnader är ständigt föremål för skatteverkens intresse. Det är därför klokt att ta ett steg tillbaka och ställa sig frågan ”har vi hanterat detta korrekt?”. Vi finns här om du vill diskutera. 

Våra erfarna skattespecialister hjälper företag i alla storlekar och branscher. Oavsett om verksamheten är lokal eller global. 

Kontakta oss

 

 

Författare av detta blogginlägg:
Janina Hägg
Janina Hägg är Tax Consultant vid Skeppsbron Skatt som är en del av Aspia.