Publish date 2024-11-28
Reading time Lästid: 9 min

Guide till 3:12 – så fungerar skattereglerna

Är du småföretagare och osäker på hur du ska tänka kring lön och utdelning? Då är du inte ensam! Här förklarar vi hur 3:12-reglerna fungerar och lyfter några saker som kan vara bra att känna till.

Vad innebär 3:12-reglerna?

3:12-reglerna styr hur du som delägare i fåmansbolag blir beskattad på den utdelning som du tar ut ur bolaget. 3:12-reglerna styr även beskattningen av en eventuell kapitalvinst vid försäljning av bolaget. 

Vem får ta utdelning enligt 3:12?

För att beskattas enligt 3:12-regelverket ska det för det första vara fråga om ägande i ett fåmansbolag. Vidare måste delägaren eller någon närstående ha så kallat kvalificerade andelar. För att andelarna ska bli kvalificerade måste man vara verksam i betydande omfattning i bolaget, dess dotterbolag eller ett annat fåmansbolag som bedriver samma eller likartad verksam. 

När man ska avgöra om någon har kvalificerade andelar måste man bedöma om personen eller närstående varit verksam i betydande omfattning under beskattningsåret eller de fem tidigare kalenderåren. 

Vad är gränsbeloppet?

Som delägare i fåmansbolag har du varje år möjlighet att ta en utdelning till låg beskattning (20 % i inkomstslaget kapital) upp till ett framräknat gränsbelopp. Skattesatsen och gränsbeloppet gäller också om du säljer dina andelar i bolaget med vinst. 

Utdelning eller kapitalvinst över ditt gränsbelopp beskattas i inkomstslaget tjänst med en progressiv beskattning upp till ca 56 % beroende på var i landet du bor samt din lön i övrigt. Utdelning över 90 inkomstbasbelopp respektive kapitalvinst över 100 inkomstbasbelopp beskattas i inkomstslaget kapital med 30 %. På grund av den stora skillnaden i beskattning inom och över gränsbeloppet är det alltså väldigt viktigt att säkerställa att du har koll på ditt gränsbelopp.  

Du får beräkna ett gränsbelopp om du äger andelar vid årets ingång, dvs 1 januari.  

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet – genom förenklingsregeln eller huvudregeln. Du som delägare har möjlighet att välja vilken regel som ska användas vid beräkningen. Du får dock endast använda förenklingsregeln för ett bolag även om du är delägare i flera. 

Vad är förenklingsregeln?

Förenklingsregeln är, som det låter, den enklare av de två sätten att beräkna gränsbeloppet. Förenklingsregeln består av ett schablonbelopp baserat på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) som fördelas på antalet andelar i bolaget.  Är ni exempelvis två delägare som äger 50 % var av bolaget får ni ett halvt schablonbelopp var. 

Till schablonbeloppet läggs ditt eventuella sparade utdelningsutrymme från föregående år, dvs ditt gränsbelopp från föregående år som ej nyttjats. Det sparade utdelningsutrymmet ska räknas upp med en ränta. För inkomståret 2024 ligger procentsatsen på 105,62 %. 

Du får endast använda förenklingsregeln för ett bolag om du är delägare i flera. Men du kan välja att byta bolag som förenklingsregeln ska tillämpas på mellan olika år. 

Har du tagit ut tillräcklig lön för att maximera din utdelning?
Ta hjälp av våra lokala experter!

Hitta ditt kontor

Schablonbelopp (2,75 IBB) per beskattningsår:

  • 2024 – 204 325 kr
  • 2025 – 209 550 kr

Vad är huvudregeln?

Huvudregeln är i många fall mer komplicerad att beräkna och består av tre delar;  

  • Ränta på anskaffningsvärdet
  • Lönebaserat utrymme
  • Uppräknat utrymme

Ränta på anskaffningsvärdet  
För inkomståret 2024 ligger räntan på anskaffningsvärdet på 11,62 %. Till anskaffningsvärdet räknas även ovillkorade aktieägartillskott.  

Lönebaserat utrymme 
Det lönebaserade utrymmet är 50 % av ett framräknat löneunderlag. Löneunderlaget består av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag (minst 50 % ägande) året innan inkomståret. Detta år brukar benämnas löneåret.  

För att få tillgodoräknas lönebaserat utrymme måste du själv, eller någon närstående, ta ut en viss minimilön från bolaget eller dess dotterbolag (löneuttagskravet) och äga minst 4 % av kapitalet i bolaget (ägandekravet). Om du uppfyller dessa villkor får du tillgodoräkna dig lönebaserat utrymme. Om du inte äger hela bolaget får du bara använda så stor del av utrymmet som motsvarar den del du äger.  

Du kan räkna ut löneuttagskravet (inkomståret 2025, löneåret 2024) på två sätt. Löneuttaget ska motsvara det lägsta beloppet av: 

  • 9,6 IBB = 731 520 kronor, och
  • 6 IBB (457 200 kronor) + 5% av bolagets totala bruttolöner 


Räkneexempel enligt 3:12

Bolag X har en ensam ägare och kommer under 2024 ha betalat ut löner om totalt 3 miljoner kronor till sina anställda. Anskaffningsvärdet på ägarens andelar i bolaget uppgår till 50 000 kronor. 

Uträkning av löneuttagskravet för 2024 (inkomståret 2025): 

  • 6 IBB + 5 % av bolagets totala bruttolöner 
    457 200 kr + 150 000 kr (5 % av 3 000 000 kr) = 607 200 kr 

eller  

  • 9 IBB = 731 520 kr 

Ägaren i Bolag X måste alltså ha tagit ut en lön om minst 607 200 kronor under 2024 för att uppfylla lönekravet. Uppfyller ägaren detta får ägaren ett lönebaserat utrymme på 1,5 miljoner kronor (50 % av 3 000 000 kr). 

Skulle ägaren i Bolag X ha tagit ut mindre i lön än 607 200 kronor under 2024 så får denne inte räkna med det lönebaserade utrymmet om 1,5 miljoner kronor. Ägaren kan då fortfarande använda huvudregeln, men eftersom ägarens anskaffningsvärde i Bolag X är lågt (50 000 kr) kommer förenklingsregeln i detta fall vara mer gynnsam då den ger 209 550kronor i utdelningsutrymme för beskattningsåret 2025. Observera att ägaren endast får beräkna gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i ett bolag.


Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina andelar i bolaget kan huvudregeln däremot vara att föredra. Har du exempelvis köpt dina andelar för 10 miljoner kronor får du en ränta på anskaffningsvärdet för inkomståret 2024 om 1 162 000 kr (11,62 % av anskaffningsvärdet). Med ett högt anskaffningsvärde kan det alltså vara bra att använda huvudregeln även om du inte kan räkna på det lönebaserade utrymmet.

Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina andelar i bolaget kan huvudregeln ändå vara att föredra.

Har du tagit ut tillräcklig lön för att maximera din utdelning?
Ta hjälp av våra lokala experter!

Hitta ditt kontor

Vad händer om jag tar ut en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20%. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet (90 IBB) beskattas som lön vilket är ca 30% – 56% beroende på var du bor (kommunalskatt) samt hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet beskattas med 30%.

Övriga faktorer som kan påverka din beskattning enligt 3:12 – om du:

  • äger mindre än 4% av aktiekapitalet
  • äger flera bolag
  • äger via holdingbolag
  • planerar att sälja eller har sålt företaget
  • precis har startat ditt bolag
  • genomfört ägarförändringar
  • har närstående anställda i bolaget

Läs också: Årsskifte 2025 - Så förbereder du företaget

Vanliga misstag kring 3:12?

  • Fel i beräkningen av sitt eget löneuttag – vanligt att man missar ett löneuttag, bonus, eller tror att förmåner ska vara med i beräkningen (förmåner får inte vara med i beräkningen av löner!) 
  • Räknar gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i flera av sina bolag. (Förenklingsregeln får endast användas i ett bolag per år)

Rätt skatt för dig som ägare i fåmansbolag

Är du osäker på hur 3:12-reglerna fungerar och vill förstå vad olika val kan få för ekonomiska effekter för just dig i din ägarsituation? Vi hjälper dig som företagare med allt inom ägar- och individbeskattning för att säkerställa att du tar ut rätt ersättning utifrån 3:12-regelverket och andra regelverk. 

Författare av detta blogginlägg:
Amanda Tjernström
Amanda Tjernström är skatterådgivare vid Skeppsbron Skatt som är en del av Aspia.

christina-wellmar
Christina
Wellmar


Christina Wellmar är skatterådgivare vid Skeppsbron Skatt som är en del av Aspia.