2019-11-11

Är du småföretagare och osäker på hur du ska tänka kring lön och utdelning? Då är du inte ensam! Här förklarar vi hur 3:12-reglerna fungerar och lyfter några saker som kan vara bra att känna till.

Vad innebär 3:12-reglerna?

3:12-reglerna styr hur du som delägare i fåmansföretag blir beskattad på den utdelning som du tar ut ur bolaget. 3:12-reglerna styr även beskattningen av en eventuell kapitalvinst vid försäljning av bolaget.

Vem får ta utdelning enligt 3:12?

Delägare i fåmansbolag i vilket ägaren eller närstående som är verksamma i bolaget.

Vad är gränsbeloppet?

Som delägare i fåmansaktiebolag har du varje år möjlighet att ta en utdelning till låg beskattning (20%) upp till ett visst gränsbelopp. Skattesatsen och gränsbeloppet gäller också om du säljer dina aktier i bolaget med vinst.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln. Du som delägare har möjlighet att styra vilken regel som ska användas vid beräkningen.

Du får endast använda förenklingsregeln för ett bolag även om du är delägare i flera.

Vad är förenklingsregeln?

Förenklingsregeln (schablonregeln) innebär att gränsbeloppet beräknas med ett schablonbelopp som består av 2,75 inkomstbasbelopp (IBB). Gränsbeloppet, även kallat utdelningsutrymmet, tilldelas de delägare som äger aktier i bolaget vid årets ingång (1 januari).

Det finns endast ett schablonbelopp per bolag och det delas mellan bolagets ägare utifrån ägarandel i bolaget. Så är ni exempelvis två delägare som äger 50% vardera av företaget får ni ett halvt schablonbelopp vardera.

Du får endast använda förenklingsregeln för ett bolag även om du är delägare i flera. Men du kan välja att byta bolag som förenklingsregeln ska tillämpas på mellan olika år.

Läs också: Guide - så deklarerar du med K10-blanketten

Schablonbelopp (2,75 IBB) per beskattningsår:

  • 2019 – 171 875 kr
  • 2020 – 177 100 kr

Vad är huvudregeln?

Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas på anskaffningsvärdet på dina aktier i bolaget. Under vissa förutsättningar innebär huvudregeln också en möjlighet att räkna upp gränsbeloppet ytterligare baserat på bolagets utbetalda löner under föregående kalenderår.

För att få räkna på lönerna måste du själv, eller närstående, ta ut en viss minimilön från bolaget och äga minst 4% av kapitalet i bolaget. Om du gör det får du använda din del av 50% av bolagets totala löneunderlag som gränsbelopp.

Att ta ut för lite lön kan ha stor inverkan på dina utdelningsmöjligheter.

Vill du ha möjlighet att räkna på lönerna är det alltså jätteviktigt att du som delägare tar ut rätt lön.

Du kan räkna ut löneuttagskravet (2019) på två sätt. Löneuttaget ska motsvara det lägsta beloppet av:

  • 9,6 IBB (9,6 x 64 400) = 618 240 kronor, och
  • 6 IBB (6 x 64 400) = 386 400 kronor + 5% av bolagets totala bruttolöner

Räkneexempel enligt 3:12

Bolag X har en ensam ägare och har under 2019 betalat ut löner om totalt 3 miljoner kronor. Anskaffningsvärdet på ägarens aktier i bolaget uppgår till 50 000 kronor.

Uträkning av löneuttagskravet för 2019:
3 miljoner x 0,05 = 150 000
6IBB = 6 x 64 400 (för 2019) = 386 400
386 400 + 150 000 = 536 400

Ägaren i Bolag X måste alltså ta ut en lön om minst 536 400 kronor under 2019 för att uppfylla lönekravet. Uppfyller ägaren detta får han/hon ett lönebaserat utdelningsutrymme på 1,5 miljoner kronor.

Skulle ägaren i Bolag X ha tagit ut mindre i lön än 536 400 kronor under 2019 så missar han/hon det lönebaserade utdelningsutrymmet på 1,5 miljoner kronor. Ägaren kan då fortfarande använda huvudregeln, men eftersom ägarens anskaffningsvärde i Bolag X är lågt (50 000 kr) kommer förenklingsregeln i detta fall vara mer gynnsam då den ger 177 100 kronor i utdelningsutrymme.


Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina aktier i bolaget kan huvudregeln däremot vara att föredra. Har du exempelvis köpt dina aktier för 10 miljoner kronor får du årligen ett gränsbelopp om cirka 1 miljon kronor (ca 10% av anskaffningsvärdet). Så med ett högt anskaffningsvärde kan det alltså vara bra att använda huvudregeln även om du inte kan räkna på lönerna.

Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina aktier i bolaget kan huvudregeln ändå vara att föredra.

Vad händer om jag tar ut en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20%. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet (90 IBB) beskattas som lön vilket är ca 30% – 60% beroende på var du bor (kommunalskatt) samt hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet beskattas med 30%.

Övriga faktorer som kan påverka din beskattning enligt 3:12 – om du:

  • äger mindre än 4% av aktiekapitalet
  • äger flera bolag
  • äger via holdingbolag
  • planerar att sälja eller har sålt företaget
  • precis har startat ditt bolag
  • genomfört delägarförändringar
  • har närstående anställda i bolaget

Läs också: 4 anledningar att starta holdingbolag

Vanliga misstag kring 3:12?

  • Fel i beräkningen av sitt eget löneuttag – vanligt att man missar ett löneuttag, bonus, eller tror att förmåner ska vara med i beräkningen.

  • Räknar gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i flera av sina bolag. (Förenklingsregeln får endast användas i ett bolag per år.)

Rätt skatt för dig som ägare i fåmansbolag

Är du osäker på hur 3:12-reglerna fungerar och vill förstå vad olika val kan få för ekonomiska effekter för just dig i din ägarsituation? Vi hjälper dig som företagare med allt inom ägar- och individbeskattning för att säkerställa att du tar ut rätt ersättning utifrån 3:12 och andra regelverk.

 

Mikael Westin
Författare av detta blogginlägg:

Mikael Westin

Mikael Westin är skatterådgivare på Skeppsbron Skatt som är en del av Aspia. Han är specialiserad på inkomstskatt kopplat till ägarledda företag och dess ägare.