Är du småföretagare och osäker på hur du ska tänka kring lön och utdelning? Då är du inte ensam! Här förklarar vi hur 3:12-reglerna fungerar och lyfter några saker som kan vara bra att känna till.
Vad innebär 3:12-reglerna?
3:12-reglerna styr hur du som delägare i fåmansföretag blir beskattad på den utdelning som du tar ut ur bolaget. 3:12-reglerna styr även beskattningen av en eventuell kapitalvinst vid försäljning av bolaget.
Vem får ta utdelning enligt 3:12?
Delägare i fåmansaktiebolag i vilket ägaren eller närstående till denne är verksamma.
Viktigt att tänka på!
Har ditt fåmansföretag fått stöd vid korttidsarbete (permittering) eller omställningsstöd med anledning av Covid-19? Tänk på att utdelning från företaget kan påverka rätten till sådant stöd.
Vad är gränsbeloppet?
Som delägare i fåmansaktiebolag har du varje år möjlighet att ta en utdelning till låg beskattning (20%) upp till ett visst gränsbelopp. Skattesatsen och gränsbeloppet gäller också om du säljer dina aktier i bolaget med vinst.
Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln. Du som delägare har möjlighet att styra vilken regel som ska användas vid beräkningen.
Du får endast använda förenklingsregeln för ett bolag även om du är delägare i flera.
Vad är förenklingsregeln?
Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas med ett schablonbelopp som består av 2,75 inkomstbasbelopp (IBB). Gränsbeloppet, även kallat utdelningsutrymmet, tilldelas de delägare som äger aktier i bolaget vid årets ingång (1 januari).
Det finns endast ett schablonbelopp per bolag och det delas mellan bolagets ägare utifrån ägarandel i bolaget. Är ni exempelvis två delägare som äger 50% var av företaget får ni ett halvt schablonbelopp var.
Du får endast använda förenklingsregeln för ett bolag även om du är delägare i flera. Men du kan välja att byta bolag som förenklingsregeln ska tillämpas på mellan olika år.
Har du tagit ut tillräcklig lön för att maximera din utdelning?
Ta hjälp av våra lokala experter!
Schablonbelopp (2,75 IBB) per beskattningsår:
- 2022 – 187 550 kr
- 2023 – 195 250 kr
Vad är huvudregeln?
Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas på anskaffningsvärdet på dina aktier i bolaget. Under vissa förutsättningar innebär huvudregeln också en möjlighet att ett belopp baserat på bolagets utbetalda löner under föregående kalenderår läggs till gränsbeloppet.
För att få räkna på lönerna måste du själv, eller närstående, ta ut en viss minimilön från bolaget och äga minst 4% av kapitalet i bolaget. Om du gör det får du använda din del av 50% av bolagets totala löneunderlag som gränsbelopp.
Att ta ut för lite lön kan ha stor inverkan på dina utdelningsmöjligheter.
Vill du ha möjlighet att räkna på lönerna är det alltså jätteviktigt att du som delägare tar ut rätt lön.
Du kan räkna ut löneuttagskravet (2022) på två sätt. Löneuttaget ska motsvara det lägsta beloppet av:
- 9,6 IBB (9,6 x 71 000) = 681 600 kronor, och
- 6 IBB (6 x 71 000) = 426 000 kronor + 5% av bolagets totala bruttolöner
Räkneexempel enligt 3:12Bolag X har en ensam ägare och har under 2022 betalat ut löner om totalt 3 miljoner kronor. Anskaffningsvärdet på ägarens aktier i bolaget uppgår till 50 000 kronor. Uträkning av löneuttagskravet för 2022: Ägaren i Bolag X måste alltså ta ut en lön om minst 576 000 kronor under 2022 för att uppfylla lönekravet. Uppfyller ägaren detta får han/hon ett lönebaserat utdelningsutrymme på 1,5 miljoner kronor. Skulle ägaren i Bolag X ha tagit ut mindre i lön än 576 000 kronor under 2022 så missar han/hon det lönebaserade utdelningsutrymmet på 1,5 miljoner kronor. Ägaren kan då fortfarande använda huvudregeln, men eftersom ägarens anskaffningsvärde i Bolag X är lågt (50 000 kr) kommer förenklingsregeln i detta fall vara mer gynnsam då den ger 195 250 kronor i utdelningsutrymme för beskattningsåret 2023. |
Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina aktier i bolaget kan huvudregeln däremot vara att föredra. Har du exempelvis köpt dina aktier för 10 miljoner kronor får du årligen ett gränsbelopp mellan 900 000 och 1 miljon kronor (mellan 9-10% av anskaffningsvärdet). Med ett högt anskaffningsvärde kan det alltså vara bra att använda huvudregeln även om du inte kan räkna på lönerna.
Om du missat löneuttagskravet men har ett högt anskaffningsvärde på dina aktier i bolaget kan huvudregeln ändå vara att föredra.
Vad händer om jag tar ut en större utdelning än gränsbeloppet?
Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20%. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet (90 IBB) beskattas som lön vilket är ca 30% – 56% beroende på var du bor (kommunalskatt) samt hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet beskattas med 30%.
Har du tagit ut tillräcklig lön för att maximera din utdelning? Ta hjälp av våra lokala experter!
Övriga faktorer som kan påverka din beskattning enligt 3:12 – om du:
- äger mindre än 4% av aktiekapitalet
- äger flera bolag
- äger via holdingbolag
- planerar att sälja eller har sålt företaget
- precis har startat ditt bolag
- genomfört delägarförändringar
- har närstående anställda i bolaget
Läs också: 4 anledningar att starta holdingbolag
Vanliga misstag kring 3:12?
- Fel i beräkningen av sitt eget löneuttag – vanligt att man missar ett löneuttag, bonus, eller tror att förmåner ska vara med i beräkningen.
- Räknar gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i flera av sina bolag. (Förenklingsregeln får endast användas i ett bolag per år.)
Rätt skatt för dig som ägare i fåmansbolag
Är du osäker på hur 3:12-reglerna fungerar och vill förstå vad olika val kan få för ekonomiska effekter för just dig i din ägarsituation? Vi hjälper dig som företagare med allt inom ägar- och individbeskattning för att säkerställa att du tar ut rätt ersättning utifrån 3:12 och andra regelverk.
