2019-03-20

Dags att deklarera! K10 är den blankett som de allra flesta ägare i fåmansbolag ska använda som en bilaga till sin privata inkomstdeklaration. Här svarar vi på några vanliga frågor och hjälper dig förstå K10-blanketten - sida för sida.

Vad är K10?

K10-blanketten är en bilaga du som ägare i fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av aktierna.

Vem måste fylla i K10?

Du som ska fylla i K10-blanketten är ägare till aktier i fåmansbolag. Reglerna säger också att aktierna ska vara ”kvalificerade” vilket betyder att du själv, eller närstående, ska vara ”verksam i betydande omfattning”, med andra ord - ska arbeta i bolaget.

K12 - om du inte arbetar i bolaget

Är du INTE verksam i bolaget blir aktierna du äger “okvalificerade”. Då ska du istället fylla i K12-blanketten som endast behöver skickas in till Skatteverket om du ska redovisa utdelning (som då beskattas med 25%) eller försäljning av aktier i bolaget.

Varför ska man fylla i K10?

Som delägare i fåmansbolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna (skattereglerna för fåmansbolag). Syftet med K10-blanketten är att beräkna det så kallade gränsbeloppet.

Det är viktigt att fylla i K10 varje år även om du inte har tagit ut utdelning eftersom utdelningsutrymmet sparas till nästa år.

Vad är gränsbelopp?

Utdelningsutrymme, dvs det högsta belopp som en delägare kan ta ut i form av utdelning till 20% skatt.

När beräknas gränsbeloppet?

Deklarationen som lämnas den 2 maj 2019 avser inkomståret 2018 vilket är det år man räknar fram gränsbeloppet för. För att få beräkna din möjlighet till utdelning måste du äga aktierna i bolaget vid årets ingång (dvs från 31 december 2017). Ur ett skattemässigt perspektiv kan det alltså vara fördelaktigt att bilda bolag innan årsskiftet, annars går du miste om ett helt års möjlighet till lågbeskattad utdelning.

Hur räknar man ut gränsbeloppet?

Det finns två regler du kan använda för att räkna ut gränsbeloppet:

  1. Förenklingsregeln (schablonregeln) ska du använda om du inte uppfyller lönekravet eller om du inte har tagit ut någon lön från ditt bolag. Förenklingsregeln innebär att du får använda ett schablonbelopp som gränsbelopp.

    Äger du flera bolag får du bara använda förenklingsregeln i ett bolag.

    Använder du dig av förenklingsregeln fyller du i sida 1 i K10-blanketten (mer info om detta längre ner i blogginlägget).
  2. Huvudregeln (löneregeln) kan du som ägare använda om det betalats ut tillräckligt med löner i bolaget eftersom du då beräknar gränsbeloppet på den totala lönesumman i bolaget under året. (Gränsbeloppet är 50% av den totala lönesumman i bolaget under året, ihop med omkostnadsbeloppet.) För att använda den regeln och få effekt av den måste du själv eller närstående ha tagit ut en viss minimilön i företaget (se “lönekravet” i ordlistan).

    Använder du dig av huvudregeln fyller du i sida 2 i K10-blanketten. Men för att veta om du uppfyller lönekravet börjar du med att fylla i sida 4 (mer info om detta längre ner i blogginlägget).

Här går vi igenom och hjälper dig förstå K10-blanketten - sida för sida:

K10 - din guide till blanketten

Här går vi igenom blanketten, sida för sida. Vi hoppas att den kan fungera som ett stöd när det är dags för dig som delägare i fåmansbolag att deklarera.

Sida 1 - Utdelning Alternativ 1 - Förenklingsregeln

Schablonbeloppet enligt förenklingsregeln för 2018 är 169 125 kr (inkomstbasbeloppet x 2,75). Det beloppet ska delas mellan alla aktieägare i proportion till hur många aktier man äger.

Exempel:

  • Ägare 1 äger 40% av aktierna och får ta en utdelning om 67 650 kr till 20% beskattning.
  • Ägare 2 äger 60% av aktierna och får ta en utdelning om 101 475 kr till 20% beskattning. 


Förklaringar som hjälper dig förstå sida 1:

  • Sparat utdelningsutrymme från föregående år - har du kvar gränsbelopp från tidigare år som du inte tagit ut som utdelning från bolaget sparas det till nästkommande år. Detta sparade utdelningsutrymme förräntas och höjs med en procentsats motsvarande statslåneräntan + 3% (3,49% för 2018).
  • Utdelning som ska beskattas i TJÄNST - ägaren/ägarna kan ta ut mer än gränsbeloppet som utdelning, men då beskattas den överstigande delen som vanlig lön med skatt upp till 50-60%.
  • Utdelning som ska beskattas i KAPITAL - utdelning som ryms inom gränsbeloppet beskattas med 20% men tas upp som inkomst av kapital (30% skatt) i den privata inkomstdeklarationen. För att skatten ska bli rätt (20%) tar du bara upp ⅔ av utdelningen i den privata inkomstdeklarationen.

Exempel:

 

Om du tar en utdelning om 300 000 kr som ryms inom gränsbeloppet:

  • K10: 300 000 kr x 20% = 60 000 kr i skatt
  • Privata inkomstdeklarationen: ⅔ av 300 000 kr = 200 000 x 30% = 60 000 kr i skatt

Sida 2 - Utdelning Alternativ 2 - Huvudregeln

Huvudregeln kan du som ägare använda om du själv eller närstående uppfyller lönekravet.

Förklaringar som hjälper dig förstå sida 2:

  • Omkostnadsbelopp vid årets ingång - anskaffningsvärdet för aktierna du äger vid årets början (oftast det belopp du har betalat för aktierna). Detta belopp förräntas och höjs med en procentsats motsvarande statslåneräntan + 9% (9,49% för 2018).

    Du ska äga aktierna den 1 januari det år som du räknar fram gränsbeloppet för.
  • Lönebaserat utrymme - gränsbeloppet baserat på de totala utbetalda lönerna under 2017 minus eventuella statliga lönebidrag. Denna summa räknar du ut på sid 4 i K10-blanketten.

Sida 3 - Avyttring av aktier/andelar i fåmansföretag

Denna sida behöver du bara fylla i om du har sålt aktierna, eller delar av aktierna, i ditt bolag under året.

Grunden i beskattningen vid en avyttring är densamma som vid utdelning (dvs upp till gränsbelopp 20% skatt). Det som är viktigt att tänka på är att gränsbeloppet är fördelat på antalet aktier. Säljer du hälften av dina aktier så får du bara använda halva gränsbeloppet när du beräknar skatten.

Sida 4 - Lönebaserat utrymme

Första steget på sid 4 är att räkna ut att du ha uppfyllt lönekravet, dvs att du som ägare (eller närstående till ägare) har tagit ut tillräckligt med lön för att få använda huvudregeln. Du måste också äga mer än 4% av aktierna i bolaget för att få räkna på detta.

När du nu gör deklarationen för inkomståret 2018 är det de utbetalda lönerna under 2017 som du räknar på.

Förklaringar som hjälper dig förstå sida 4:

  • Lönekravet - huvudregeln kan ge möjlighet till ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln om företaget har betalat ut tillräckligt med lön. För att få använda huvudregeln måste ägaren eller närstående ta ut en lön upp till ett visst belopp. 2018 är det beloppet/lönekravet 369 000 kr + 5% av de totala lönerna i bolaget, eller 590 400 kr.

    Exempel:

    Bolagets totala utbetalda löner uppgår till 3 000 000 kr

    369 000 + 150 000 (3 000 000 x 5%) = 519 000

    I detta exempel måste ägarna ha tagit ut minst 519 000 kr för att uppfylla lönekravet.


    Tänk på!!! Upptäcker du när du fyller i K10-blanketten att du har tagit ut för lite lön, så går det inte att korrigera i efterhand. Du som ägare bör därför i december varje år kontrollera att du har tagit ut tillräckligt med lön om du vill nyttja huvudregeln.
  • Beräkning av lönebaserat utrymme - det lönebaserade utrymmet är 50% av de totala lönerna utbetalda under 2017 minus eventuella statliga lönebidrag. Beloppet ska delas mellan alla aktieägare i proportion till hur många aktier man äger.

    Exempel:

    Om de totala lönerna som betalats ut under 2017 uppgick till 3 miljoner kronor och du äger 30% av aktierna så beräknas det lönebaserade utrymmet så här:

    1 500 000 (50% av 3 000 000 kr) (inga statliga lönebidrag) x 30% (din del av aktierna) = 450 000 kr (30% av 1 500 000 kr) blir alltså din del av det lönebaserade utrymmet.

  • Andelar ägda under hela 2017 - eftersom löneutrymmet beräknas på de löner som betalats ut under 2017 (året innan inkomståret) så måste du ha ägt aktierna hela året för att få nyttja hela det lönebaserade utrymmet (gränsbeloppet enligt huvudregeln).
  • Andelar anskaffade under 2017 - har du ägt aktier i bolaget under en del av året får du inte räkna på hela årets löner utan endast de löner som utbetalats från bolaget under den period du ägt aktierna.


Känner du dig fortfarande osäker när du väl ska fylla i K10-blanketten - rådgör med din redovisningskonsult för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.

Har ditt företag behov av en ny redovisningsbyrå?

För att valet ska bli lyckat är det viktigt att du funderar igenom några saker. I vår guide får du tips som kan hjälpa dig att välja rätt redovisningshjälp för just din verksamhet.

New call-to-action

Ordlista:

Gränsbelopp - utdelningsutrymme, dvs. det högsta belopp som en delägare kan ta ut i form av utdelning till 20% skatt.

Förenklingsregeln - (även kallad schablonregeln) ett schablonbelopp (169 125 kr för 2018) används som gränsbelopp.

Huvudregeln - (även kallad löneregeln) 50% av den totala lönesumman i bolaget under året (innan inkomståret) tillsammans med omkostnadsbeloppet används som gränsbelopp.

Omkostnadsbelopp - anskaffningsvärdet för aktierna du äger vid årets början (oftast det belopp du har betalat för aktierna). Du ska äga aktierna den 1 januari det år som du räknar fram gränsbeloppet för.

Lönekravet - för att få använda huvudregeln måste du som ägare (eller närstående till ägare) ha tagit ut tillräckligt med lön. För 2018 är lönekravet 369 000 kr + 5% av de totala lönerna i bolaget, eller 590 400 kr.

Lönebaserat utrymme - 50% av företagets totala löneuttag


Ann Härdelin
Författare av detta blogginlägg:

Ann Härdelin

Ann Härdelin arbetar som redovisningskonsult vid Aspias kontor i Uppsala.