Snart dags att deklarera! K10 är den blankett som de allra flesta ägare i fåmansbolag ska använda som en bilaga till sin privata inkomstdeklaration. Här svarar vi på några vanliga frågor och hjälper dig förstå K10-blanketten - sida för sida.
Vad är K10?
K10-blanketten är en bilaga du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.
K10-blanketten kan i vissa situationer vara extra komplicerad och kräva att du tar hjälp av experter för att blanketten ska bli rätt ifylld. Exempelvis kan det röra sig om att det har kommit in nya delägare, att någon delägare har lösts ut eller att bolaget har förvärvat ett annat bolag.
Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!
Vem måste fylla i K10?
Du som ska fylla i K10-blanketten är ägare till kvalificerade andelar i fåmansbolag. Att det ska vara ”kvalificerade” andelar innebär att du själv, eller närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, ska ha varit ”verksam i betydande omfattning” i bolaget.
En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.
Tänk på! Även ett fåtal arbetsinsatser kan innebära att du är verksam i betydande omfattning. Du behöver inte heller ha en ledarbefattning eller ha arbetat en lång tid i bolaget för att kravet ska vara uppfyllt. Vi på Aspia arbetar med dessa frågor dagligen och hjälper dig gärna med bedömningen kring vad som gäller i just ditt fall.
Om tillräckligt stor andel av utomstående personer äger andelar i bolaget, och vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda, kan dina andelar vara okvalificerade trots att du är verksam i bolaget. Detta brukar kallas för att utomståenderegeln är tillämplig.
Bedömningen är komplex och vi rekommenderar alltid att du tar hjälp av en skatterådgivare om detta skulle vara aktuellt att utreda.
K12 - om du inte arbetar i bolaget
Om du INTE är verksam i betydande omfattning i bolaget (och inte heller någon närstående) är andelarna du äger “okvalificerade”.
Utdelning och vinst vid försäljning av okvalificerade andelar beskattas då med 25%. Observera att det kan finnas situationer då andelarna i bolaget ändå är kvalificerade om du eller närstående är verksam i betydande omfattning i ett annat bolag.
Det finns inget krav på att lämna in K12-blanketten om det inte har skett någon försäljning eller utdelning under året.
Har du hört talas om trädabolag?
Att lägga sitt bolag vilande (i ”träda”) innebär att man upphör att vara verksam i bolaget och väntar fem år för att komma ur 3:12-reglerna (reglerna om kvalificerade andelar). Det man vill uppnå med att lägga ett bolag i träda är att utdelning och kapitalvinst ska beskattas med 25% oavsett storleken på utdelningen eller kapitalvinsten.
För att säkerställa att modellen med trädabolag fungerar även vid ett generationsskifte har en specialregel införts. Har du frågor eller funderingar om detta?
Varför ska man fylla i K10?
Som ägare av kvalificerade andelar i fåmansbolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning (20%) enligt 3:12-reglerna upp till det så kallade gränsbeloppet. Även kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar beskattas med 20% upp till gränsbeloppet. Genom att årligen lämna in K10-blanketten kan du hålla reda på ditt gränsbelopp.
Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!
Vad är gränsbelopp?
Ditt gränsbelopp styr hur stor del av utdelningen på dina andelar som ska beskattas med 20%. Skattesatsen och gränsbeloppet gäller också om du säljer dina andelar i bolaget med vinst.
När beräknas gränsbeloppet?
För att få beräkna ett gränsbelopp måste du äga andelarna vid årets ingång. För att få beräkna ett gränsbelopp för inkomståret 2023 måste du alltså ha ägt andelarna den 31 december 2022. Deklarationen för året 2023 lämnas in nu under 2024.
Det är alltså fördelaktigt att bilda ditt bolag och börja vara verksam i bolaget innan årsskiftet så att du inte går miste om ett helt års gränsbelopp.
Hur räknar man ut gränsbeloppet?
Det finns två regler du kan använda för att räkna ut gränsbeloppet - förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får välja den regel som ger högst gränsbelopp.
1. Förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) ska du använda om du inte har tagit ut tillräckligt hög lön från ditt bolag. Förenklingsregeln innebär att du får använda ett schablonbelopp som gränsbelopp. Om du har ett så kallat sparat utdelningsutrymme får du addera det till schablonbeloppet (mer info om detta längre ner i blogginlägget).
Äger du flera bolag får du bara använda förenklingsregeln i ett bolag.
Tänk på! Schablonbeloppet proportioneras utefter hur stor del av andelarna i bolaget du äger. Om du äger 50% kommer du att få tillgodoräkna dig 50% av schablonbeloppet.
Använder du dig av förenklingsregeln fyller du i sida 1 i K10-blanketten (mer info om detta längre ner i blogginlägget).
2. Huvudregeln (även kallad löneregeln) kan under vissa förutsättningar vara förmånligare om det finns lönekostnader i bolaget eftersom du då beräknar gränsbeloppet på den totala lönesumman i bolaget under året.
Gränsbeloppet består av tre komponenter:
- En ränta på ditt omkostnadsbelopp på andelarna.
- Det så kallade lönebaserade utrymmet. Det lönebaserade utrymmet är 50% av de kontant utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag kalenderåret före beskattningsåret. För att få använda detta lönebaserade utrymme krävs det att du äger minst 4% av andelarna i bolaget samt att du själv eller närstående har tagit ut en viss minimilön i bolaget.
- Ditt uppräknade sparade utdelningsutrymme (mer info om detta längre ner i blogginlägget).
Använder du dig av huvudregeln fyller du i sida 2 i K10-blanketten. Men för att veta om du uppfyller lönekravet börjar du med att fylla i sida 4 (mer info om detta längre ner i blogginlägget).
TIPS! Du kan använda huvudregeln även om du inte kan utnyttja det lönebaserade utrymmet. Detta kan ge ett förmånligt gränsbelopp om du har ett högt omkostnadsbelopp på andelarna i bolaget.
Vi på Aspia kan hjälpa dig beräkna ditt gränsbelopp för att se till att du får ett så högt gränsbelopp som möjligt.
Här går vi igenom och hjälper dig förstå K10-blanketten - sida för sida:
K10 - din guide till blanketten
Här går vi igenom blanketten, sida för sida. Vi hoppas att den kan fungera som ett stöd när det är dags för dig som ägare av kvalificerade andelar att deklarera.
Sida 1 - Utdelning Alternativ 1 - Förenklingsregeln
Schablonbeloppet enligt förenklingsregeln för inkomståret 2023 är 195 250 kr (inkomstbasbeloppet x 2,75). Det beloppet ska delas mellan alla delägare i proportion till hur många andelar man äger.
Exempel:
Daniel och James startade fåmansbolaget Bond AB i december 2022. År 2023 beräknar de gränsbeloppet enligt förenklingsregeln.
• Daniel äger 40% av andelarna i Bond AB. Hans gränsbelopp för år 2023 uppgår till 78 100 kr.
• James äger 60% av andelarna i Bond AB. Hans gränsbelopp för år 2023 uppgår till 117 150 kr.
Eftersom de startade Bond AB 2022 är inkomståret 2023 det första året de beräknar sitt respektive gränsbelopp. De har således inget sparat utdelningsutrymme från föregående år som de kan addera till schablonbeloppet.
Förklaringar som hjälper dig förstå sida 1:
- Sparat utdelningsutrymme från föregående år -har du kvar gränsbelopp från tidigare år som du inte har nyttjat för utdelning eller kapitalvinst från bolaget sparas det till nästkommande år. Detta sparade utdelningsutrymme förräntas och höjs med en procentsats motsvarande 3 procent + statslåneräntan (vid utgången av november månad året före beskattningsåret) = 4,94 procentenheter.
- Utdelning som ska beskattas i TJÄNST -du som ägare kan ta utdelning med ett högre belopp än gränsbeloppet. Det överstigande delen kommer att beskattas som vanlig lön med skatt upp till ca 55%. Om utdelningen överstiger 90 inkomstbasbelopp (6 687 000 kr för inkomståret 2023) beskattas överskjutande utdelning över detta belopp i inkomstslaget kapital. Detta brukar kallas takbeloppet och ska beräknas på dina och dina närståendes sammanlagda utdelningar som redovisas i inkomstslaget tjänst under beskattningsåret.
För kapitalvinster ligger takbeloppet istället på 100 inkomstbasbelopp (7 430 000 kr för inkomståret 2023) och ska beräknas på dina och dina närståendes sammanlagda kapitalvinster under de fem föregående beskattningsåren. - Utdelning som ska beskattas i KAPITAL -utdelning som ryms inom gränsbeloppet beskattas med 20% men tas upp som inkomst av kapital (30% skatt) i den privata inkomstdeklarationen. För att skatten ska bli rätt (20%) tar du bara upp ⅔ av utdelningen i den privata inkomstdeklarationen. Utdelning som överstiger takbeloppet (se ovan) ska också beskattas i inkomstslaget kapital. Skattesatsen är då 30%.
Sida 2 - Utdelning Alternativ 2 - Huvudregeln
Huvudregeln kan bli förmånligare att tillämpa om du har lönekostnader i bolaget, du själv eller någon närstående uppfyller lönekravet samt att du äger minst 4% av andelarna i bolaget.
Förklaringar som hjälper dig förstå sida 2:
- Omkostnadsbelopp vid årets ingång - anskaffningsvärdet för andelarna du äger vid årets början (oftast det belopp du har betalat för andelarna). Detta belopp förräntas och höjs med en procentsats motsvarande 9 procent + statslåneräntan (vid utgången av november månad året före beskattningsåret) = 10,94 procentenheter.
Du ska äga aktierna den 1 januari det år som du räknar fram gränsbeloppet för. - Lönebaserat utrymme - 50% av de kontant utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag under kalenderåret före beskattningsåret. Detta brukar kallas för löneunderlaget. För inkomståret 2023 är det alltså lönerna under 2022 som avses. Denna summa räknar du ut på sid 4 i K10-blanketten.
Tänk på att vissa delar inte ingår i löneunderlaget, exempelvis förmåner och statliga lönebidrag. Vi kan hjälpa dig se till att beräkningen blir rätt.
Sida 3 - Avyttring av andelar i fåmansföretag
Denna sida behöver du bara fylla i om du har sålt några, eller alla, andelar i ditt bolag under året.
Grunden i beskattningen vid en avyttring är densamma som vid en utdelning (dvs 20% skatt upp till ditt gränsbelopp).
Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!
Sida 4 - Lönebaserat utrymme
Första steget på sid 4 är att beräkna att du ha uppfyllt lönekravet, dvs att du som ägare (eller din närstående) har tagit ut tillräckligt med lön för att få använda huvudregeln. Du måste också äga minst 4% av andelarna i bolaget för att få utnyttja det lönebaserade utrymmet.
När du beräknar gränsbeloppet för inkomståret 2023 är det de utbetalda lönerna under 2022 som du räknar på.
Förklaringar som hjälper dig förstå sida 4:
- Lönekravet -huvudregeln kan ge möjlighet till ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har betalat ut tillräckligt med lön. För att få använda huvudregeln måste ägaren eller närstående ta ut en lön uppgående till det lägsta beloppet av:
- 6 inkomstbasbelopp (426 000 kr för 2022) + 5% av bruttolönerna
eller
- 9,6 inkomstbasbelopp (681 600 kr för 2022)
Kom ihåg att om du tar ut 1 kr för lite i lön så uppfyller du inte lönekravet. Du kan inte korrigera detta i efterhand. Om du som ägare vill utnyttja huvudregeln bör du därför i december varje år kontrollera att du har tagit ut tillräckligt med lön för att uppfylla lönekravet.
Exempel:
Daniel äger 100% av andelarna i M AB. M AB har sammanlagt betalat ut 3 000 000 kr i lön under 2022.
426 000 (6 inkomstbelopp) + 150 000 kr (5% av 3 000 000) = 576 000 kr
I detta exempel måste Daniel ha tagit ut 576 000 kr under 2022 för att uppfylla lönekravet.
- Beräkning av lönebaserat utrymme - det lönebaserade utrymmet är 50% av de totala lönerna utbetalda under året före beskattningsåret. Beloppet ska delas mellan alla delägare i proportion till hur många andelar man äger.
Vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet ska det proportioneras i förhållande till:
- Hur stor andel i bolaget som delägaren äger.
- Bolagets andel i ett eventuellt dotterbolag där bruttolöner finns.
- Om delägaren inte ägt andelarna i bolaget under hela löneåret
och/eller
- Om Bolaget inte ägt andelarna i dotterbolaget under hela löneåret.
Det är inte ovanligt att man som delägare räknar fel på det lönebaserade utrymmet. Vi hjälper dig att räkna rätt.
Exempel:
James äger 50% av andelarna i Bond AB som i sin tur äger 95% av andelarna i Skyfall AB.
De totala lönerna som betalades ut i Bond AB under 2022 uppgick till 3 000 000 kr och de totala lönerna som betalades ut i Skyfall AB under 2022 uppgick till 1 000 000 kr.
Löneunderlaget uppgår då till 3 950 000 kr (3 000 000 kr + 950 000 kr (95% av 1 000 000).
Det lönebaserade utrymmet utgör 50% av löneunderlaget och blir då 1 975 000 kr = 50% av 3 950 000 kr. I och med att James endast äger 50% av andelarna i Bond AB får han bara tillgodoräkna sig hälften av det lönebaserade utrymmet. James del av det lönebaserade utrymmet är då 987 500 kr (50% av 1 975 000 kr).
- Andelar anskaffade under 2022 - har du ägt andelar i bolaget endast under en del av året får du inte räkna på hela årets löner utan endast de löner som utbetalats från bolaget under den period du ägt andelarna. Har bolaget ägt andelarna i dotterbolaget endast under en del av året får inte heller hela årets löner räknas med utan endast de löner som utbetalats från dotterbolaget under den period då bolaget ägt andelarna.
Känner du dig fortfarande osäker när du väl ska fylla i K10-blanketten - rådgör med oss på Aspia för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.
