Att driva företag är kantat av utmaningar, men det dagliga, operativa arbetet kan underlättas med ett tydligt och genomtänkt ägardirektiv. Dessutom blir det enklare att sätta långsiktiga mål, undvika konflikter och korta beslutsvägarna. Anders Björklund, ansvarig för Corporate Advisory på Aspia, berättar mer om hur företag gynnas av ett ägardirektiv.
Vad är ett ägardirektiv?
Ett ägardirektiv är ett dokument där ägarna uttrycker sina gemensamma ambitioner med förtaget. Varför driver man företaget? Vad ska företaget uppnå? Vad vill man uppnå som ägare? Ägardirektivet kan dels innehålla finansiella mål, såsom tillväxtmål eller lönsamhetsmål, dels mjukare värden, till exempel personalpolitik och hållbarhetsarbete, samt mål som rör verksamhetens inriktning. Vill man starta upp ett nytt affärsområde? Kanske satsa på en geografisk expansion? Hur värderar man ägarnas olika insatser och vad förväntas av varandra? Ägardirektivet används sedan som en grund för styrelsens strategiska arbete och ledningens operativa arbete. Med ett tydligt ägardirektiv i botten blir det tydligare för en styrelse och ledningsgrupp vilken riktning ägarna vill att bolaget ska ta, och de kan fatta beslut utifrån det.
Vilka företag behöver ett ägardirektiv?
Alla, skulle jag argumentera för. Även du som är ensam ägare i ditt bolag. Det är bra att tydliggöra för sig själv vilken ambition du har som ägare. Som egenföretagare har man ofta minst tre hattar: ägare, styrelseordförande, vd och ofta en praktisk yrkesroll. Det är väldigt sällan man funderar ur ett ägarperspektiv vad man vill med bolaget, dess framtid och sin egen framtid. Men det är väldigt bra att fundera på och jobba mot långsiktiga mål. Annars är det lätt hänt att man springer runt och bara släcker bränder i det operativa arbetet.
Det finns en mängd situationer då det är bra med ett ägardirektiv. Det behövs i ett familjeföretag där flera generationer är ägare. Har mamma och pappa samma syn på bolaget som barnen? Hur gör man med syskon som inte vill vara aktiva i företaget? Ett gäng kompisar eller tidigare kollegor med olika expertområden som startar bolag tillsammans behöver en gemensam bild att luta sig mot för att inte tappa bort helheten.
Ett tydligt ägardirektiv gör att man kan ta sig från ett ägarlett bolag till ett ägarstyrt. Det är särskilt viktigt om man vill ta en extern ägare, vd eller styrelse.
Hur kan ett ägardirektiv hjälpa företaget att växa?
Ett ägardirektiv skapar en enighet och tydlighet i allt som företaget tar sig för, det blir helt enkelt lättare att få med sig alla på tåget. Med ägarviljan i botten minskar risken att trampa snett, man får större precision i det strategiska arbetet och snabbhet i de beslut som ledningen ska fatta. Med ett ägardirektiv minskar risken att det uppstår konflikter mellan ägare, styrelse och ledning. Det blir tydligare och lättare att fatta beslut och skapar bra förutsättningar för en lönsam verksamhet. Infekterade relationer leder till sämre framdrift i verksamhet och bolaget når sällan sin fulla potential.
Behövs ägardirektiv i osäkra tider?
Enligt min erfarenhet så innebär osäkra tider som vi har nu, med svajigt konjunkturläge, hög inflation och stigande räntor att risken för konflikter i ägarkretsen ökar. Det är många som får det tuffare, inte minst egenföretagare. Med ett genomarbetat ägardirektiv minskar risken för konflikter i ägarkretsen, men också mellan ägare, styrelse och ledning i de fall dessa inte är samma individer.
Ett tydligt ägardirektiv under tuffare tider kan ge beslutsfattandet en extra dimension av trygghet.
Bolag har nytta av ett tydligt ägardirektiv oavsett konjunktur, men under tuffare tider kan det ge beslutsfattandet en extra dimension av trygghet. Står det i ägardirektivet att det är viktigt att driva en human personalpolitik? Då kanske man gör avkall på lönsamhet under året och satsar på att ta hand om personalen. Är det viktigast med kortsiktig ekonomisk lönsamhet? Då väntar man kanske med att investera i t.ex. en ny maskin. Oavsett mål ger ägardirektivet en extra trygghet i besluten som tas.
Hur tar man fram ett ägardirektiv?
Ett ägardirektiv skrivs som regel på fem års sikt. Längre än så är svårt att förhålla sig till och det finns inget som säger att man inte kan återbesöka ägardirektivet under denna period och skruva lite på det om förutsättningarna har ändrats. Det finns heller ingen given mall, utan det är viktigt att situationsanpassa framtagandet av ägardirektivet utifrån varje enskilt bolags givna förutsättningar.
I normalfallet, när vi på Aspia hjälper företag att ta fram ägardirektiv, börjar vi med ett frågeformulär som ägarna noga ska fundera över och svara på. Vi sammanställer sedan resultaten och arrangerar en eller flera workshops där vi diskuterar svaren och ägarnas olika viljor. Utifrån det tar vi fram en rapport och erbjuder ägarna stöd i att formulera ägardirektivet och man får en mall, om man vill. Det är viktigt att det är ägarnas gemensamma vilja som kommer fram i dokumentet och att de är delaktiga i formulerandet.
Vilka fallgropar finns?
En vanlig fallgrop bland de som själva tar fram ägardirektiv är att fokusera för mycket på hårda värden och för lite på de mjuka. Det är lätt hänt att ägardirektivet enbart handlar om ekonomiska aspekter, men arbetsinsatsen och resan dit glöms bort. Ytterligare ett vanligt misstag är att inte ge arbetet den tid det faktiskt behöver. Att ta fram ett tydligt och genomtänkt ägardirektiv kräver att man lägger tid på det, engagerar sig och tänker till.
Vill du få hjälp med att ta fram ett ägardirektiv? Kontakta någon av våra experter på Aspia.
