Minimilönedirektivet är ett i raden av direktiv från EU som berör den svenska arbetsmarknaden. Syftet med direktivet är att, i viss mån, reglera minimilönenivån inom EU. Sverige är ett av de länder som är kritiska och har ställt sig bakom att ogiltighetsförklara direktivet i EU-domstol.
Kritiserade minimilönedirektivet blir lag 2024
Efter mycket debatt antogs direktivet i oktober 2022 och ska vara implementerat i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i november 2024. Minimilönedirektivet har mötts av blandade reaktioner, varav endast Sverige och Danmark röstade emot förslaget i ministerrådet.
Direktivet har kritiserats av de svenska arbetsmarknadsparterna för att det kan komma att minimera det förhandlingsutrymme som den svenska modellen möjliggör och förflyttar en del av lönesättningen till lagstiftning istället för kollektivavtal.
Andra menar istället på att direktivet skulle ha en positiv påverkan på förhandlingsutrymmet då det verkar för att öka organisationsgraden och förekomsten av kollektivavtal på arbetsmarknaden. Parternas ledande position i lönebildningen anses därför inte stå under hot av direktivet, utan deras roll i processen är snarare säkrad genom det.
”Sanningen är dock att för alldeles för många människor lönar det sig inte längre att arbeta. Lönedumpning förstör värdet i att arbeta, straffar företagare som betalar skäliga löner och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Det är därför kommissionen vill lägga fram ett lagförslag som ska stödja medlemsländerna när de inrättar ett ramverk för minimilöner. Alla måste få tillgång till minimilöner, antingen genom kollektivavtal eller genom lagstadgade minimilöner.”
- Ursula von der Leyen, Ordförande Europeiska kommissionens, september 2020.
Svensk lagstiftning behöver inte ändras för att uppnå kraven i direktivet
I Sverige tillsatts en utredning för att kartlägga hur direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning och precis innan midsommar överlämnade Carina Gunnarsson, Medlingsinstitutets förre generaldirektör sin utredning till regeringen.
Utredningen konstaterar att syftet med direktivet kan uppnås genom två olika modeller, eller en kombination av dem båda, där den ena modellen handlar om lagstadgade minimilöners tillräcklighet och den andra handlar om främjande av kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning. Det är alltså möjligt att uppnå det övergripande syftet genom en förhandlingsmodell.
Eftersom det inte finns någon lagstadgad minimilön i Sverige är det bestämmelsen som rör främjande av kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning som är relevant för hur direktivets övergripande syfte kan uppfyllas. Eftersom den svenska modellen för lönebildning har visat sig redan fungera väldigt väl, uppfylls redan minimilönedirektivets övergripande syfte för lönebildning och det utfall som modellen resulterar i, menar Carina Gunnarsson.
I det stora hela ser inte utredningen, på någon punkt, att svensk lagstiftning behöver ändras. Den enda åtgärd som föreslås är att ge Medlingsinstitutet i uppdrag att rapportera in de uppgifter till EU-kommissionen som de efterfrågar.
Direktivet ämnar att främja kollektivavtalsförhandlingar
En viktig regel i direktivet hanterar frågan kring vad som gäller om mindre än 80 procent av arbetstagarna täcks av kollektivavtal. Om täckningsgraden sjunker under denna nivå ska medlemsländerna vidta åtgärder för att främja kollektivavtalsförhandlingar.
Sverige befinner sig sedan länge långt över denna gräns, andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal ligger omkring 90%. Skulle det i framtiden sjunka under gränsen behövs inte heller några direkta åtgärder tas i svensk lagstiftning eftersom Sverige redan har omfattande bestämmelser som syftar till att främja kollektivavtalsförhandlingar.
Både Sverige och Danmark är kritiska och bestrider direktivet i EU-domstol
Som tidigare nämnt var det bara Danmark och Sverige som i höstens ministerråd röstade mot införandet av direktivet. Danmark har även väckt en så kallad ogiltighetstalan mot minimilönedirektivet i EU-domstolen vilket innebär att Danmark kräver att EU-domstolen ska ogiltigförklara direktivet på grund av att det strider mot EU-fördragen. Den svenska regeringen valde att ställa sig bakom Danmark och understödja deras talan om ogiltigförklaring.
Härnäst inväntas beslut från EU-domstolen om Sveriges ansökan att få intervenera den danska ogiltighetstalan beviljas. Om ansökan godkänns kommer Sverige delta i domstolsprocessen.
Aspia kommer att följa utvecklingen framöver kring det nya minimilönedirektivet och dess påverkan av svenska arbetsmarknaden.
Har du viktiga frågor om arbetsrätt, lönekartläggning, personalpolicies eller upprättande av anställningsavtal?
Vi erbjuder HR-rådgivning som bygger på företagares aktuella frågor och behov.
