Vad innebär värdering till verkligt värde? Hur ska värdering till verkligt värde göras? Redovisningsspecialisterna Jonas Glimberg och Erik Mattelius besvarar dessa frågor och ger konkreta exempel.
IFRS står för International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell standard för finansiell rapportering. Detta är en gemensam standard som används av koncerner över hela världen för att rapportera sitt ekonomiska resultat på ett enhetligt och jämförbart sätt. IFRS kan vara relevant för dig om du vill göra din redovisning mer jämförbar med internationella standarder. Att redovisa enligt IFRS i koncernen är ett krav för vissa börsbolag.
Vad innebär värdering till verkligt värde?
Att en tillgång eller skuld värderas till verkligt värde innebär att värdering till marknadsvärde görs vid värderingstillfället. Marknadsvärdet anses vara det pris som kan erhållas vid försäljning av en tillgång eller vid överlåtande av en skuld.
Hur görs värdering till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten?
Värderingen vid anskaffningstidpunkten bygger på en faktisk transaktion. Om transaktionen är mellan oberoende parter anses transaktionen vara utförd till marknadsvärde och därmed också verkligt värde. Värderingen vid anskaffningstidpunkten är därmed oftast enkel. Det enda som kan skilja mellan anskaffningsutgiften och verkligt värde vid anskaffningstidpunkten är hantering av transaktionskostnader.
Hur görs värdering till verkligt värde vid senare tidpunkter?
Det blir betydligt svårare att komma fram till ett verkligt värde vid tidpunkter senare än anskaffningstidpunkten. Det finns en värderingshierarki som ska följas vid värdering till verkligt värde. Denna hierarki är i tre nivåer vilka beskrivs nedan. Om det finns indata på nivå 1 så ska den användas. Nivå 2 används om indata inte finns tillgänglig på nivå 1 och så vidare.
Nivå 1
Nivå 1 tar sikte på noterade priser på en aktiv marknad. Utgångspunkten är även att den aktiva marknaden innehåller identiska tillgångar eller skulder. Om det finns noterade priser på en aktiv marknad blir värderingen till verkligt värde enkel. Då utgår värderingen helt enkelt från dessa priser. Värdering av noterade aktier är ett exempel på när indata på nivå 1 brukar finnas tillgängligt.
Nivå 2
Indata på nivå 2 tar hänsyn till all direkt eller indirekt observerbara data på en marknad, men som inte omfattas av nivå 1. Det kan till exempel handla om data från ej aktiva marknader eller data som avser liknande men inte identiska tillgångar eller skulder. Grunden för nivå 2 är fortsatt observerbara data, men det behöver oftast göras någon form av anpassning för att komma fram till ett verkligt värde.
Nivå 3
Indata på nivå 3 bygger på data som inte är observerbar. Det är istället det redovisade företagets antaganden och bedömningar som ligger till grund för värderingen. Vissa ramar finns dock att förhålla sig till. Det är till exempel så att den data som ska användas är den data som olika marknadsaktörer hade använt för att värdera tillgången eller skulden. Med tanke på den stora osäkerhet som finns vid värdering enligt nivå 3 så krävs det långtgående upplysningar kring hur värderingen har gjorts. Detta för att en läsare av de finansiella rapporterna ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring värderingens rimlighet.
Två exempel på värdering till verkligt värde
Exempel 1
Ett företag har kortfristiga placeringar i form av noterade aktier i balansräkningen. Det bokförda värdet är 1 mkr innan värdering till verkligt värde. Företaget ska nu göra bokslut och värdera denna post till verkligt värde. Vilken nivå i värderingshierarkin ska användas? Hur går värderingen till?
Noterade aktier har en noterad kurs på en aktiv marknad, vilket innebär att en värdering kan göras enligt nivå 1. I detta fall är värderingen till verkligt värde enkel. Posten värderas helt enkelt till antalet aktier multiplicerat med den noterade kursen.
Exempel 2
Företag A förvärvar företag B. Som en del av förvärvet kommer köpare och säljare överens om en tilläggsköpeskilling. Denna tilläggsköpeskilling ska redovisas till verkligt värde. Vilken nivå i värderingshierarkin ska användas?
Vid en företagsspecifik transaktion som ett förvärv finns det sällan indata på nivå 1 eller nivå 2 att ta hänsyn till. Därmed behöver indata på nivå 3 användas. Det blir därmed fråga om antaganden och bedömningar i stor utsträckning. Det handlar om att komma fram till ett troligt nominellt utfall, men även att till exempel bedöma diskonteringsränta för att nuvärdesberäkna det nominella beloppet.
Bra att tänka på angående värdering till verkligt värde
Värdering till verkligt värde behöver inte vara så komplext om det finns indata på nivå 1, men i situationer där indata på nivå 3 behöver användas ökar komplexiteten ordentligt. Det kan då behöva göras många antaganden och bedömningar samt lämnas upplysningar kring hur värderingen har gjorts.
Har du frågor om hur du ska värdera till verkligt värde enligt IFRS kan du alltid höra av dig till oss så hjälper vi dig!
