Avkastningsskatt är en skatt på försäkringar som kapitalförsäkringar, pensionsförsäkringar och kapitalpension. Men vem betalar den egentligen? Och hur ska den deklareras? Vi reder ut.
Vad är avkastningsskatt?
Avkastningsskatt är en skatt på försäkringar som kapitalförsäkringar, pensionsförsäkringar och kapitalpension. Avkastningsskatten uppgår till 15% respektive 30% beroende på vem som är skattskyldig. Den högre avkastningsskatten om 30% används enbart för:
- innehav av utländska kapitalförsäkringar
- avtal (som är jämförbar med en pensionsförsäkring) om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.
Underlaget för avkastningsskatt beräknas i två steg:
1) Kapitalunderlag: försäkringens värde vid beskattningsårets ingång ökat med 100% av årets premieinbetalningar under januari-juni och 50% av premieinbetalningarna under juli-december.
2) Skatteunderlag: kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före ökat med 1 procentenhet. Skatteunderlaget får dock aldrig vara lägre än 1,25%.
Exempel:Försäkring IB-värde 100 000 kr *Statslåneräntan november 2019 uppgick till -0,09% och därför används 1,25% i ovanstående exempel. |
Vem betalar avkastningsskatt på försäkringar?
Bland annat är nedanstående skattskyldiga till avkastningsskatt (observera att vissa undantag finns):
- Livförsäkringsföretag (svenska och utländska med fast driftställe i Sverige)
- Utländskt tjänstepensionsinstitut
- Pensionsstiftelser
- Arbetsgivare som gör en avsättning i balansräkningen avseende pensionsutfästelse (tryggad tjänstepension).
- Innehavare av ett pensionssparkonto
- Innehavare av en utländsk pensionsförsäkring, utländsk kapitalförsäkring, utländsk kapitalpension eller avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut som inte haft ett fast driftställe i Sverige.
Innehav av kapitalförsäkring – 3 exempel:
Företaget X AB innehar en kapitalförsäkring meddelad av en svensk livförsäkringsgivare = Försäkringsgivaren är skattskyldig för avkastningsskatt i Sverige. X AB tar inte upp något underlag för avkastningsskatt i sin inkomstdeklaration.
Företaget Y AB innehar en kapitalförsäkring meddelad av en utländsk livförsäkringsgivare som har fast driftsställe i Sverige = Försäkringsgivaren är skattskyldig för avkastningsskatt i Sverige. Y AB tar inte upp något underlag för avkastningsskatt i sin inkomstdeklaration.
Företaget Z AB innehar en kapitalförsäkring meddelad av utländsk livförsäkringsgivare som inte har fast driftställe i Sverige = Z AB är skattskyldig för avkastningsskatt i Sverige och ska redovisa underlag för avkastningsskatt i sin inkomstdeklaration.
Beroende på vilket brutet räkenskapsår bolaget har så är deklarationstidpunkten olika för avkastningsskatten.
Alltid kalenderår vid beskattning
Bolag som har tecknat kapitalförsäkring hos en utländsk försäkringsgivare som inte har fast driftställe i Sverige ska, som ovan nämnt, deklarera avkastningsskatt. Beskattningsåret för avkastningsskatt är detsamma som kalenderår. Detta gäller oavsett om innehavaren är en juridisk person eller näringsidkare med ett brutet räkenskapsår.
Beroende på vilket brutet räkenskapsår ett bolag har så är deklarationstidpunkten olika för avkastningsskatten. I nedanstående tabell framgår deklarationstidpunkten för de olika räkenskapsåren.
Bolaget | Avkastningsskatt | Deklarationstidpunkt |
Räkenskapsår (IL) | Kalenderår (AvPL) | |
1/7 2019 – 30/6 2020 | 2019 | 15/12 2020 |
1/9 2019 – 31/8 2020 | 2020 | 1/3 2021 |
1/1 2020 – 31/12 2020 | 2020 | 1/7 2021 |
1/7 2020 – 30/6 2021 | 2020 | 15/12 2021 |
1/9 2020 – 31/8 2021 | 2021 | 2/3 2022 |
1/1 2021 – 31/12 2021 | 2021 | 1/7 2022 |