Publish date 2023-05-24
Reading time Lästid: 5 min

Visselblåsarlagen 2023: Allt du behöver veta som arbetsgivare

I december måste alla verksamheter med fler än 50 anställda ha en visselblåsarfunktion på plats. Aspias HR-konsult Mikaela Walter reder ut vad lagen innebär för arbetsgivare och anställda, varför den är viktig och när bolag behöver komma igång med implementering.  

Hur ser lagen för "whistleblowing" ut? 

Visselblåsarlagen innebär att visselblåsare även kallat whistleblower – personer som rapporterar om missförhållanden på en arbetsplats – har ett förstärkt skydd i Sverige. Lagen klubbades igenom i december 2021 och innebär att alla verksamheter med fler än 50 anställda enligt lag behöver ha en kanal där arbetstagare kan rapportera om missförhållanden utan risk för repressalier. Företagen får heller inte efterforska vem på arbetsplatsen som använt sin meddelandefrihet.

Förutom att det är ett lagkrav med en visselblåsarfunktion är det viktigt för arbetsgivarvarumärket och att bolaget ska uppfattas som en attraktiv och seriös arbetsgivare. Genom att ställa krav på den egna organisationen bidrar man till högre kvalitet i alla led. Att öppna upp för granskning ökar inte bara förtroendet bland befintliga och potentiella anställda, det ökar även förtroendet bland andra organisationer som jobbar mot företaget.

Vilka företag omfattas av visselblåsarlagen?

Alla verksamheter med fler än 50 anställda behöver ha ett visselblåsarsystem på plats innan den 17 december 2023 där anställda skriftligen, muntligen eller vid fysiskt möte har möjlighet att rapportera om missförhållanden. Genom funktionen ska man sedan kunna följa upp det som rapporterats och återkoppla till den som rapporterat om hur man väljer att gå vidare. 

Implementering av visselblåsarfunktion 

Som arbetsgivare är det viktigt att man är tydlig med informationen om visselblåsarfunktionen. Vad är det för typ av kanal? Vilket typ av ärende ska visselblåsas? Var hittar man funktionen? Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. För att ha funktionen på plats lagom till att lagen träder i kraft i december är det en god idé att påbörja ett implementeringsprojekt så snart som möjligt. För att ha tid att reda ut eventuella frågor och göra tester bör ni påbörja arbetet efter sommarens semester.  

Visselblåsarlagen för anställda 

Visselblåsarlagen är en möjlighet för anställda att larma om missförhållanden på arbetsplatsen, det är en chans att göra skillnad och rätta till fel. Visselblåsare kan välja att vara anonyma om de vill och lagen skyddar mot repressalier. En arbetsgivare får inte behandla den anställda sämre, hindra en befordran eller liknande. Lagen skyddar alla som är direkt involverade i verksamheten, till exempel konsulter, praktikanter och volontärer.  

Aspias visselblåsarfunktion

Bolag kan välja att ta fram ett eget, internt verktyg eller använda sig av ett externt verktyg, såsom Aspias visselblåsarfunktion. Aspias lösning innefattar en säker och erkänd plattform för smidig rapportering samt komplett ärendehantering och administration.  Med Aspias visselblåsarfunktion kan du vara säker på att ni uppfyller lagkraven samtidigt som rapportering och uppgifter behandlas på ett säkert sätt. Innan du bestämmer dig för att teckna avtal kan du enkelt testa vårt verktyg i en demoversion. Du kan också ta del av vår demovideo som visar hur smidig Aspias tjänst är att använda. 

Vill du veta mer om Aspias visselblåsartjänst?
Här kan du läsa mer om vårt erbjudande.
 

 

3 kända svenska whistleblowers 

Sarah Wägnert  
En undersköterska som givit namn åt Lex Sarah i Socialtjänstlagen, en lag som innebär att den som arbetar med service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Sarah Wägnert jobbade på ett vårdhem i Solna när hon 1997 berättade om vanvård på hemmet, något som fick stor uppmärksamhet i media.  

Anders Kompass  
Anders Kompass är en tidigare ambassadör och FN-anställd som 2014 avslöjade sexuella övergrepp mot barn av franska fredsbevarande FN-soldater i Centralafrikanska republiken. Han anklagades för att ha brutit mot FN:s regelverk och blev avstängd från sitt arbete.  

Karin Törnqvist  
Karin Törnqvist var konsult när hon 2010 larmade om maktmissbruk och korruption inom Göteborgs Energi. Efter att ha försökt – och misslyckats – få gehör från cheferna vände sig Karin till TV-programmet Uppdrag granskning med sina uppgifter om allvarliga fel och brister i det projekt hon jobbade med. Hon belönades som Årets Whistle-blower 2010 och tog emot yttrandefrihetspriset Magganpriset. 
Författare av detta blogginlägg:
Mikaela Walter
Mikaela Walter arbetar som HR-konsult vid Aspias kontor i Malmö.