Publish date 2024-01-18
Reading time Lästid: 5 min

Visselblåsarlagen 2024: Allt du behöver veta som arbetsgivare

Alla verksamheter med fler än 50 anställda måste ha en intern kanal för visselblåsarfunktion på plats. Aspias HR-konsult Mikaela Walter reder ut vad visselblåsarlagen innebär för arbetsgivare och anställda, varför den är viktig.  

Hur ser lagen för "whistleblowing" ut? 

Visselblåsarlagen, lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på sin arbetsplats, visselblåsare, har ett förstärkt skydd i Sverige och innebär att alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag måste ha en intern kanal för rapportering av missförhållanden.

Förutom att det är ett lagkrav med en visselblåsarkanal är det viktigt för arbetsgivarvarumärket och att bolaget ska uppfattas som en attraktiv och seriös arbetsgivare. Genom att ställa krav på den egna organisationen bidrar man till högre kvalitet i alla led. Att öppna upp för granskning ökar inte bara förtroendet bland befintliga och potentiella anställda, det ökar även förtroendet bland andra organisationer som jobbar mot företaget.

guide-konsult-eller-anstalld

Vilka företag omfattas av visselblåsarlagen?

Alla verksamheter med fler än 50 anställda måste ha en intern visselblåsarfunktion på plats där anställda skriftligen, muntligen eller vid fysiskt möte har möjlighet att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen. Genom funktionen ska man sedan kunna följa upp det som rapporterats och återkoppla till den som rapporterat. 

Implementering av visselblåsarfunktion 

Som arbetsgivare är det viktigt att man är tydlig med information om den interna visselblåsarfunktionen. Hur fungerar funktionen och hur får man tillgång till den? Vilken typ av rapporter är ett visselblåsarärende? Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. De som utses att hantera rapporter ska ha mandat att agera utan godkännande, till exempel befogenhet att inleda och avsluta utredningar, ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter.

Visselblåsarlagen för anställda 

Visselblåsarlagen är en möjlighet för de anställda att larma internt om missförhållanden på arbetsplatsen, det är en chans att göra skillnad och rätta till oegentligheter i ett tidigt skede. En arbetsgivare får inte behandla den som visselblåser sämre, hindra en befordran eller liknande. Lagen skyddar alla som är direkt involverade i verksamheten, till exempel konsulter, praktikanter och volontärer.

Aspias visselblåsarfunktion

Företag kan välja att ta fram egna, interna verktyg eller använda sig av en extern leverantör, såsom Aspias visselblåsarfunktion. Aspias lösning innefattar en säker och erkänd plattform för smidig rapportering samt komplett ärendehantering och administration. Med Aspias visselblåsarfunktion kan du vara säker på att ert företag uppfyller lagkraven samtidigt som rapportering och uppgifter behandlas med trygghet och anonymitet för visselblåsaren. Innan du bestämmer dig för att teckna avtal kan du enkelt testa vår funktion i en demoversion som visar hur smidig och lättillgänglig Aspias funktion är att använda.

Vill du veta mer om Aspias visselblåsartjänst?
Här kan du läsa mer om vårt erbjudande.
 

 

3 kända svenska whistleblowers 

Sarah Wägnert  
En undersköterska som givit namn åt Lex Sarah i Socialtjänstlagen, en lag som innebär att den som arbetar med service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Sarah Wägnert jobbade på ett vårdhem i Solna när hon 1997 berättade om vanvård på hemmet, något som fick stor uppmärksamhet i media.  

Anders Kompass  
Anders Kompass är en tidigare ambassadör och FN-anställd som 2014 avslöjade sexuella övergrepp mot barn av franska fredsbevarande FN-soldater i Centralafrikanska republiken. Han anklagades för att ha brutit mot FN:s regelverk och blev avstängd från sitt arbete.  

Karin Törnqvist  
Karin Törnqvist var konsult när hon 2010 larmade om maktmissbruk och korruption inom Göteborgs Energi. Efter att ha försökt – och misslyckats – få gehör från cheferna vände sig Karin till TV-programmet Uppdrag granskning med sina uppgifter om allvarliga fel och brister i det projekt hon jobbade med. Hon belönades som Årets Whistle-blower 2010 och tog emot yttrandefrihetspriset Magganpriset. 
Författare av detta blogginlägg:
Mikaela Walter
Mikaela Walter arbetar som HR-konsult vid Aspias kontor i Malmö.