K2 och K3 är benämningen på två vanliga regelverk för upprättande av årsredovisning. Vad är skillnaden mellan K2 och K3? Vilka för- och nackdelar finns med respektive regelverk? Vilka får tillämpa K2? Här reder vi ut några frågetecken.
Vad innebär K-regelverk?
K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.
Vad innebär K2 och K3?
K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.
Vilka bolag får tillämpa K2?
K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.
Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.
Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.
Värt att notera är även att moderbolag i en större koncern inte får tillämpa K2.
Vill ni ha hjälp med bokslut och årsredovisning?
Hur definieras ett större företag?
I årsredovisningslagen definieras vad som är ett större företag. Alla företag som inte är större blir då per definition att klassificera som mindre företag.
Större företag definieras som:
- Noterade företag, eller
- Företag som uppfyller minst två av nedan tre kriterier i de två senast fastställda årsredovisningarna
- Medelantal anställda på mer än 50 personer
- En balansomslutning på mer än 40 miljoner kronor
- En nettoomsättning på mer än 80 miljoner kronor
Det är samma två kriterier som ska uppfyllas båda åren.
Vad är skillnaden mellan K2 och K3?
K2 är ett regelbaserat förenklingsregelverk. Detta innebär att det är enklare att tillämpa jämfört med K3. Det innebär även att det bygger mycket på regler, vilket ger en standardiserad redovisning med få valmöjligheter.
K2 är ett regelbaserat förenklingsregelverk, medan K3 är principbaserat.
K3 är ett principbaserat regelverk. Det är huvudregelverket och ett företag som vill tillämpa K2 måste göra ett aktivt val. Om företaget inte gör något aktivt val ska de tillämpa K3. K3 innebär en mer omfattande redovisning än K2, men också fler valmöjligheter.
Vilka för- och nackdelar finns med K2?
Nedan följer några exempel på för- och nackdelar med K2-regelverket.
Fördelar:
- Enklare att tillämpa och mindre administration
- Innehåller en del förenklingsregler och schablonbelopp
Nackdelar:
- Är regelbaserat och innehåller få valmöjligheter
- Externa intressenter, till exempel långivare, kan behöva mer utförlig information
- Kan leda till ett kraftigt varierande resultat mellan åren, till exempel vid stora reparationer och underhåll på fastigheter och vid egenupparbetning av immateriella anläggningstillgångar
Det bör även noteras att vilka poster ett företag har i sin balansräkning kan spela stor roll vid val av K-regelverk. Det är till exempel inte tillåtet att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar vid tillämpning av K2. Detta är tillåtet i K3. I K2 behöver detta kostnadsföras direkt, vilket kan ge en stor negativ resultateffekt under upparbetningen.
De poster ett företag har i sin balansräkning kan spela stor roll vid val av K-regelverk.
För många små företag ger K2 en rättvisande bild, men om det inte gör det bör företaget tillämpa K3.
Vill ni ha hjälp med bokslut och årsredovisning?
Vilka för- och nackdelar finns med K3?
Nedan följer några exempel på för- och nackdelar med K3-regelverket.
Fördelar:
- Är principbaserat och innehåller en del valmöjligheter
- Behöver inte byta regelverk om företaget växer (och blir ett större företag, se definition ovan)
- Ger mer utförlig information till externa intressenter, till exempel kan långivare enklare fatta bra beslut
Nackdelar:
- Kan vara mer tidskrävande och innebära större krav på interna system (lite beroende på vilken verksamhet som bolaget bedriver)
- Kräver en högre kompetens hos den som upprättar årsredovisningen
Det bör även noteras att vilka poster ett företag har i sin balansräkning kan spela stor roll vid val av K-regelverk. Det finns till exempel möjlighet att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar vid tillämpning av K3. Detta är inte tillåtet i K2. I K2 behöver detta kostnadsföras direkt, vilket i K2 kan ge en stor negativ resultateffekt under upparbetningen.
Ett företag kan inte tillämpa flera regelverk, utan måste välja ett och följa det fullt ut.
Får jag tillämpa delar av K2 eller K3?
Nej, K2 eller K3 ska tillämpas i sin helhet. Ett företag måste med andra ord välja ett regelverk och sedan tillämpa det fullt ut.
Får koncernredovisning upprättas om företaget tillämpar K2?
Nej, en koncernredovisning får inte upprättas enligt K2. Om ett företag önskar upprätta koncernredovisning måste K3 tillämpas.
Kan ett företag byta mellan K2 och K3?
Det är alltid tillåtet att byta från K2 till K3. Det är även tillåtet att byta från K3 till K2, men endast en gång. Om ett företag tidigare har ändrat från K3 till K2 och vill göra det igen krävs det särskilda skäl. Det kan till exempel handla om en ny koncerntillhörighet eller att företaget har sålt en stor del av sin verksamhet.
Finns det något vanligt missförstånd vad gäller K2 och K3?
Ett exempel på ett vanligt missförstånd är att mindre företag alltid skulle behöva tillämpa K2. Det finns tillfällen, vilket framgår ovan, när mindre företag passar bättre in i K3. Det som är viktigt är att redovisningen i företaget blir rättvisande och kan vara ett bra beslutsunderlag för såväl företaget som dess externa intressenter (till exempel långivare).
Har ditt företag behov av redovisningshjälp?
För att valet av byrå ska bli lyckat är det viktigt att du funderar igenom några saker. I vår guide får du tips som kan hjälpa dig att välja rätt redovisningshjälp för just din verksamhet.
