Vad innebär varulager? Hur värderas varulager? Vad innebär lägsta värdets princip? Hur hanteras inkurans i varulager? Det är några av de frågor som besvaras i detta blogginlägg.
1. Vad innebär varulager?
Varulager är en omsättningstillgång, vilket innebär att avsikten är att det ska omsättas i verksamheten. För att det ska vara varulager krävs även att något av kriterierna nedan är uppfyllt;
- Det är färdiga varor där avsikten är en försäljning inom den normala verksamheten
- Omsättningstillgången är under tillverkning för att bli en färdig vara
- Omsättningstillgången används vid tillverkningen av en färdig vara eller vid tillhandahållandet av en tjänst
2. Vilka typer av varulager kan finnas i en årsredovisning?
Det finns ett antal rubriker som är vanliga i en balansräkning vad gäller varulager. Det handlar främst om råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbete för annans räkning samt förskott till leverantörer.
Vilka avgränsningar görs i detta blogginlägg?
Detta blogginlägg behandlar reglerna i BFNAR 2016:10 (K2) kapitel 12 och BFNAR 2012:1 (K3) kapitel 13. Detta innebär att reglerna om pågående arbeten för annans räkning, lager av värdepapper samt lager av övriga finansiella instrument inte behandlas i detta blogginlägg. Förskott till leverantörer beskrivs inte heller. Vad gäller pågående arbeten finns mer information här.
3. Hur värderas varulager?
Det finns ett flertal frågor att tänka på vid värdering av varulager. En fråga är om post-för-post-värdering eller kollektiv värdering ska användas. Det är även viktigt att ta hänsyn till lägsta värdets princip. Dessa värderingsfrågor beskrivs närmare nedan.
Huvudregeln är att värdering ska ske post för post - att varje vara i varulagret ska värderas för sig.
4. Vad innebär post-för-post-värdering? När ska det användas?
Huvudregeln är att värdering ska ske post för post, det vill säga att varje vara i varulagret ska värderas för sig. Det innebär att det inte är tillåtet att kvitta ett ökat värde på en vara mot ett minskat värde på en annan vara.
5. Vad innebär kollektiv värdering? När får det användas?
Det finns två tillfällen när en kollektiv värdering får användas. Det handlar dels om homogena varugrupper och dels om när en individuell värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. För att en vara ska anses ingå i en homogen varugrupp krävs det att varan i alla relevanta avseenden kan jämställas med övriga varor i varugruppen. Ett exempel på en vara som kan anses ingå i en homogen varugrupp är olja av en specifik kvalitet. Det är ovanligt att en individuell värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. Att en inventering är tidskrävande är till exempel inte ett kostnadsskäl.
6. Vad innebär lägsta värdets princip?
Med lägsta värdets princip menas att en lagerpost ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Detta innebär att en beräkning av anskaffningsvärde respektive nettoförsäljningsvärde måste göras separat för varje vara. Om kollektiv värdering används får beräkningen göras per varugrupp. Om det är uppenbart att nettoförsäljningsvärdet är högre än anskaffningsvärdet behöver beräkningen inte göras för den varan. Ett exempel på hanteringen av lägsta värdets princip finns längre ned i detta blogginlägg.
Om kollektiv värdering används får beräkningen göras per varugrupp.
7. Hur beräknas anskaffningsvärdet?
Anskaffningsvärdet beräknas på olika sätt beroende av om det är en förvärvad vara eller en egentillverkad vara. Reglerna för respektive typ av vara behandlas kortfattat nedan.
Förvärvade varor
Vid beräkning av anskaffningsvärdet för en förvärvad vara är utgångspunkten inköpspriset, men vissa justeringar kan behöva göras. Utgifter som är direkt hänförliga till den förvärvade varan ska ingå i anskaffningsvärdet. Det kan till exempel handla om frakter, importavgifter och tullavgifter. Justering ska även göras för prisavdrag, till exempel bonusar och varurabatter. Detta gäller även bonusar och varurabatter som erhålls vid en senare tidpunkt, till exempel med anledning av att ett företag köpt en viss volym. Det som ska inräknas i anskaffningsvärdet är direkta kostnader. Indirekta kostnader är inte en del av anskaffningsvärdet för en förvärvad vara.
Vill ni ha hjälp med redovisningen?
Egentillverkade varor
Enligt årsredovisningslagen (ÅRL) ska kostnader som är direkt hänförliga till produktionen inräknas i anskaffningsvärdet. Även indirekta kostnader får inräknas enligt ÅRL. Detta synsätt finns även i K2, det vill säga att det finns ett val mellan att aktivera eller att inte aktivera vissa indirekta tillverkningskostnader. Under förutsättning att de indirekta produktionskostnaderna inte är oväsentliga eller obetydliga krävs det däremot enligt K3 att de inräknas i anskaffningsvärdet. För en närmare beskrivning av vad som är direkta och indirekta produktionskostnader samt hur anskaffningsvärdet ska beräknas hänvisas till respektive regelverk. De största skillnaderna mellan K2 och K3 vad gäller varulager är kopplade till egentillverkade varor.
8. Vilka principer får användas för att beräkna anskaffningsvärdet?
Det finns två principer som är vanliga vid beräkning av anskaffningsvärdet för likartade tillgångar. Det handlar om FIFU och vägt genomsnitt. Dessa båda principer förklaras nedan.
9. Vad innebär FIFU?
FIFU betyder först-in-först-ut. Denna princip för beräkning av anskaffningsvärdet, av likartade varor, innebär att det är de senast anskaffade varorna som bedöms finnas kvar i varulagret.
Exempel FIFU
Under året har ett företag köpt in 500 stycken enheter av en vara. Dessa har köpts in enligt nedan:
- I januari köptes 300 stycken för 100 kr per styck
- I april köptes 100 stycken för 125 kr per styck
- I november köptes 100 stycken för 150 kr per styck
Om företaget inte har sålt någon av dessa varor under året kommer denna post att ha ett anskaffningsvärde på 57 500 kr.
Om företaget istället har sålt 400 stycken av ovan enheter under året kommer anskaffningsvärdet beräknas till 100*150 = 15 000 kr. Anledningen till detta är att det är de senast inköpta varorna som bedöms finnas kvar i varulagret enligt FIFU-principen.
10. Vad innebär vägt genomsnitt?
Vid värdering enligt vägt genomsnitt summeras de likartade varor som fanns vid årets ingång och därtill adderas årets inköp av denna vara. Summan divideras sedan med antalet köpta varor.
Exempel vägt genomsnitt
Detta exempel utgår från samma förutsättningar som i exemplet kopplat till FIFU-metoden. Enligt en beräkning till vägda genomsnitt värderas de 100 stycken som finns i lager vid årets slut till 11 500 kr. Beräkningen utgår från anskaffning av 500 stycken för totalt 57 500 kr. 57 500 kr dividerat med 500 stycken ger en värdering per styck på 115 kr. 100 stycken á 115 kr blir 11 500 kr.
11. Vad innebär nettoförsäljningsvärde?
Nettoförsäljningsvärdet utgår från beräknat försäljningsvärde, men avdrag görs för beräknade försäljningskostnader. Det försäljningsvärde som ska användas vid beräkningen ska vara det pris som varan normalt sett säljs för i verksamheten. Hänsyn ska tas till inkurans samt de förutsättningar som råder på balansdagen.
Det finns även tillfällen när återanskaffningsvärde, det vill säga utgiften för att på balansdagen anskaffa en likadan vara, kan användas istället för nettoförsäljningsvärde. Dessa tillfällen behandlas inte vidare i detta blogginlägg.
12. Hur hanteras inkurans i varulager?
Varor kan minska i värde på grund av ekonomiska eller tekniska orsaker. Det kan till exempel handla om övertaliga varor, varor som blivit omoderna eller varor som på något sätt har skadats. För att ta hänsyn till värdet på dessa varor ska en inkuransbedömning göras. Hur bedömningen av inkurans ska göras beror på vilken värderingsmetod som har använts för värdering av lagret. Vid värdering till nettoförsäljningsvärde tas hänsyn till inkurans redan vid beräkning av varornas värde. Vid värdering till återvinningsvärde kan det vara aktuellt att göra en specifik inkuransbedömning. Vid värdering till anskaffningsvärde finns det en möjlighet att värdera varulagret till 97% av anskaffningsvärdet. Detta kräver dock att lagervärdet vid denna beräkning blir lägre än nettoförsäljningsvärdet.
Exempel inkurans i varulager och lägsta värdets princip
Ett företag har tre olika varor i lager enligt nedan;
- Vara 1 – totalt anskaffningsvärde 100 000 kr, nettoförsäljningsvärde 120 000 kr
- Vara 2 – totalt anskaffningsvärde 200 000 kr, nettoförsäljningsvärde 180 000 kr
- Vara 3 – totalt anskaffningsvärde 150 000 kr, nettoförsäljningsvärde 175 000 kr
Eftersom varje vara ska värderas post-för-post och enligt lägsta värdets princip kommer detta varulager att bedömas vara för vara. Vad gäller vara 1 och 3 är anskaffningsvärdet det lägsta värdet, medan för vara 2 är nettoförsäljningsvärdet lägst.
Möjligheten finns även att värdera varulagret till 97% av det totala anskaffningsvärdet, om detta ger ett lägre värde än nettoförsäljningsvärdet.
En värdering enligt lägsta värdets princip ger ett lagervärde på 430 000 kr (100 000 kr + 180 000 kr + 150 000 kr). En värdering till 97% av anskaffningsvärdet ger ett lagervärde på 436 500 kr (450 000*97%). I detta exempel ska lagret därmed värderas till 430 000 kr.
Bra att tänka på vad gäller varulager
Det kan vara viktigt att ta hänsyn till förändringar i lagervärdet löpande under året. Om ett företag till exempel följer upp verksamheten månadsvis bör i många fall även lagervärdet uppdateras månadsvis. Lagervärdet är ofta en stor och viktig post i ett företags balansräkning och att inte löpande ta hänsyn till förändringar i lagervärdets storlek riskerar att ge upphov till ett missvisande resultat för verksamheten.
Behöver ni hjälp med redovisningen?
Vi har satt ihop en guide som hjälper dig att välja en redovisningsbyrå som passar ditt företag.
