Har ni tillräckligt med pengar i kassan för att täcka era utgifter? Med hjälp av en likviditetsbudget får du koll på företagets likvida medel och betalningsförmåga. Så här gör du!
Vad innebär likviditet?
Likviditet är det ord som används för att beskriva betalningsförmåga – förmågan att betala skulder på kort sikt.
Likviditet är ett nyckeltal som ofta används i finansiella rapporter för att beskriva ett företags mående. 100% kassalikviditet innebär att företaget teoretiskt sett skulle kunna betala av alla sina kortfristiga skulder direkt. Men det rekommenderas att likviditeten i praktiken är minst 100%.
Kassalikviditeten beräknas genom att ställa omsättningstillgångar exklusive varulager och pågående arbeten i förhållande till de kortfristiga skulderna.
Vad är en likviditetsbudget?
För att få koll på verksamhetens kassaflöde är likviditetsbudget ett bra verktyg. Man utgår från hur mycket pengar man har i kassan vid periodens början samt hur mycket pengar som ska komma in (inkomster) respektive betalas ut (utgifter) under samma period. Denna uträkning ger en bild av hur mycket företaget har kvar i kassan vid periodens slut.
För att få koll på verksamhetens kassaflöde är likviditetsbudget ett bra verktyg.
Likviditetsbudget visar hur kassan ser ut idag och ger en prognos för hur det ser ut framöver. Om ni exempelvis vet att ni har en stor utbetalning om två månader så visar likviditetsbudgeten om ni har tillräckligt med pengar i kassan för att kunna betala den.
Vad är likvida medel?
Likvida medel är de tillgångar företaget innehar som kan användas för att exempelvis betala ut löner och andra kostnader. Det är tillgängliga pengar som kan användas omedelbart, exempelvis pengar i företagets kassa och på bankkonton.
I likvida medel brukar man inte räkna med eventuella kortfristiga placeringar i aktier eller fonder.
Vad är skillnaden mellan en likviditetsbudget och en resultatbudget?
Det likvida flödet motsvarar nödvändigtvis inte de intäkter och kostnader som visas i en resultaträkning eller resultatbudget. Likviditeten handlar istället om de verkliga betalningsströmmarna in och ut från företaget.
En likviditetsbudget beskriver hur ditt företag mår i nuet, och du får en bild av vilket kassaflöde du har i en viss period.
Man brukar räkna inklusive moms i likviditetsbudgeten, och exklusive moms i resultatbudgeten.
En resultatbudget ger däremot en mer långsiktig bild av företagets överlevnad. Den upprättas vanligen årsvis och är en sammanställning av beräknade intäkter och kostnader under året. (Det går även utmärkt att upprätta en resultatbudget oftare än så, exempelvis månadsvis.) Efter att man dragit av kostnader från de beräknade intäkterna får man fram ett resultat. Man får därmed en bra bild över hur mycket man måste sälja för att täcka sina kostnader, vad som skapar lönsamhet och hur du ska planera verksamheten.
En viktig skillnad mellan likviditets- och resultatbudget är att man räknar inklusive moms i likviditetsbudgeten, och exklusive moms i resultatbudgeten.
Varför behöver jag en likviditetsbudget och varför är den så viktig?
Den behövs dels för att kunna planera sin verksamhet framåt. Om ni exempelvis står inför investeringar eller ska ansöka om lån på banken behöver ni ha koll på er betalningsförmåga.
Men det är också en trygghet att ha den här kontrollen när det oförutsedda inträffar. Ni står bättre rustade inför oväntade händelser, eftersom ni har god insyn i ert kassaflöde. Många gånger kan det vara så att man binder mycket likviditet i kundfordringar eller lager exempelvis. Det blir tydligt när man upprättar en likviditetsbudget, och man kan agera utifrån det.
Ni ser tydligt om ni exempelvis binder mycket likviditet i kundfordringar eller lager.
Ett företag som inte har fullgod likviditet riskerar att hamna i obestånd, det vill säga företaget har inte förmåga att betala sina skulder i rätt tid och den oförmågan är inte tillfällig. Detta kan leda till konkurs och i värsta fall får styrelsen personligt betalningsansvar för bolagets skulder, vilket alltså är ytterligare en anledning att ha koll på företagets likviditet.
Hur gör jag en likviditetsbudget?
Utgå ifrån det kontosaldo som finns vid ingången av en period. Anteckna alla förväntade in- och utbetalningar i den perioden. Slutligen får du ett utgående saldo vid periodens slut, som sedan förs över som ingående saldo i nästa period.
Exempel på inbetalningar är betalningar från kunder, nya lån, erhållna bidrag, moms att återfå och andra återbetalningar av skatter.
Utbetalningar kan bland annat innefatta löner, skatter och sociala avgifter, moms, leverantörsbetalningar, nya investeringar, räntor och amorteringar.
