Om du har pengar på ett sparkonto med 0,5 procent ränta så är räntabiliteten på det kapitalet 0,5 procent. Enkelt, eller hur? Att mäta räntabiliteten i ett företag är dock inte alltid lika rakt på sak – så här går det till.
Räntabilitet är ett av de viktigaste måtten på ett företags lönsamhet. Det handlar enkelt uttryckt om hur stor avkastning företaget får på kapitalet. Många använder det här nyckeltalet när de ska försöka värdera ett företag, men också för att mäta lönsamhet i ett projekt eller jämföra lönsamheten inom olika avdelningar i ett företag.
För att ge två förenklade exempel från det privata livet kan räntabilitet mätas så här:
- Du har köpt fonder för dina sparpengar och de gick upp 10 procent förra året. Då var räntabiliteten på ditt kapital 10 procent.
- Villan du bor i steg också i värde med 10 procent förra året. Men eftersom du vid årets början hade en belåningsgrad på 50 procent har räntabiliteten på ditt eget kapital varit hela 20 procent.
Dessa två exempel visar hur viktigt det är att kunna mäta räntabilitet. Men exemplen är förenklade. Du betalar ju skatt på din fondavkastning och räntor på ditt villalån, så i slutändan blir räntabiliteten en annan.
Räntabilitet handlar enkelt uttryckt om hur stor avkastning företaget får på kapitalet.
Och på samma sätt är det med företag – det finns många faktorer som påverkar hur beräkningen ska se ut. Därför finns det också flera olika sätt att mäta räntabilitet. Här går vi igenom de vanligaste sätten och hur du ska använda dem.
Räntabilitet på eget kapital (ROE eller REK)
Räntabilitet på eget kapital förkortas ibland REK, men troligare är att du ser den engelska termen ROE – Return on Equity. Det mäter alltså hur stor avkastning ägare eller investerare får på sitt investerade kapital, enligt formeln:
Räntabilitet på eget kapital = Resultat / Eget kapital
Resultatet hittar du i företagets resultaträkning, medan det egna kapitalet (skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder) finns i balansräkningen. Det här är ett enkelt sätt att mäta lönsamhet, men det är inte utan fallgropar.
Som synes i de två exemplen ovan blev räntabiliteten högre när belåningen var högre. Det innebär att ett företag med hög belåning eller låg soliditet får, även om allt annat lika, en högre ROE. Men en högre belåning ökar ju också den finansiella risken. Därför är det vanligt att man också räknar på räntabilitet på totalt kapital.
Räntabilitet på eget kapital förkortas ibland REK, men den engelska termen ROE – Return on Equity är vanligare.
Räntabilitet på totalt kapital (ROA)
Räntabilitet på totalt kapital, eller på engelska Return on Assets, mäter avkastningen i relation till de totala tillgångarna – oavsett om de har finansierats med eget kapital eller till exempel lån. ROA tar också hänsyn till finansiella intäkter som inte har med kärnverksamheten att göra, till exempel aktieutdelningar eller ränteintäkter.
För att räkna ut räntabilitet på totalt kapital använder du den här formeln:
Räntabilitet på totalt kapital = (Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Totalt kapital
Med rörelseresultatet avses företagets vinst före räntor och skatter. Det totala kapitalet är summan av företagets egna kapital och skulder. Du hittar det totala kapitalet i balansräkningen.
I exemplet med villan ovan blir nu räntabiliteten på totalt kapital 10 procent, bara hälften av de 20 procent vi fick fram som räntabilitet på eget kapital. Skillnaden kan alltså vara stor – det är därför ofta viktigt att använda dessa två nyckeltal parallellt.
Vad är bra räntabilitet?
En tumregel är att räntabiliteten på eget kapital (ROE) ska vara över 10 procent, medan en godkänd räntabilitet på totalt kapital (ROA) ska ligga över 5 procent. Siffrorna varierar dock stort mellan olika branscher.
Räntabilitet på sysselsatt kapital och räntabilitet på operativt kapital
ROE och ROA är de kanske vanligaste sätten att mäta räntabilitet, men knappast de enda. Räntabilitet på sysselsatt kapital, investerat kapital (ROIC) eller operativt kapital är andra varianter som används av analytiker, vid företagsvärdering och för att jämföra lönsamheten inom ett bolag. De två ovanstående metoderna är dock en bra grund för att mäta lönsamheten i ditt eller andra företag.
Förbättra räntabiliteten med Du Pont-modellen
Det finns många sätt att förbättra räntabiliteten, oavsett vilken mätvariant man använder sig av. Att sälja mer, höja priserna, effektivisera tillverkningen kan vara några exempel på vägar till att öka avkastningen på kapitalet – även om det naturligtvis är saker som alla företag försöker göra.
Men för att veta var man ska börja kan man utgå från den så kallade Du Pont-modellen. Den är också ett mått på räntabilitet, men här undersöker man hur effektivt ett företag använder sina resurser i förhållande till omsättningen.
Genom att titta på kapitalomsättningshastigheten och vinstmarginalen och jämföra vilken effekt olika insatser skulle ha kan man med hjälp av Du Pont-modellen se var man bör lägga sitt fokus. Om ett företag till exempel redan har hög omsättningshastighet så bör de kanske fokusera på att öka marginalen och tvärtom.
