Kassaflödesanalys är en obligatorisk del av årsredovisningen för större företag. Det är dessutom ett utmärkt verktyg för att förstå vad som händer i företagets ekonomi. Men hur kan den användas och hur gör man en egentligen? Vi reder ut begreppen.
Kassaflödesanalysen visar pengar in och pengar ut under en viss tidsperiod. Den består av en uppställning av inbetalningar och utbetalningar, som beskriver hur företagets likvida medel har förändrats under perioden. Det är ett enkelt sätt att åskådliggöra förändringar i verksamheten. Ett annat ord för kassaflödesanalys är finansieringsanalys.
Vilka delar innehåller en kassaflödesanalys?
En kassaflödesanalys innehåller tre delar:
-
Den löpande verksamheten
Här redovisas själva rörelseverksamheten. Denna del innehåller bland annat försäljning och förändringar i varulager, kortfristiga skulder och fordringar. -
Investeringsverksamheten
Här listas förvärv och försäljning av anläggningstillgångar och andra typer av investeringar. -
Finansieringsverksamheten
Här syns exempelvis utdelningar, nyemissioner, och upptagningar eller amorteringar av lån.
Uppdelningen i tre delar gör det lätt att se hur pengarna har rört sig under den givna perioden. Den ger svar på frågorna: Var har företagets likvida medel kommit ifrån? Och vart har de tagit vägen?
Kassaflödesanalysen ger dig bättre kontroll över din verksamhet!
Varför göra en kassaflödesanalys?
Många företag gör en kassaflödesanalys för att det krävs enligt årsredovisningslagen. Men kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som alla företag har nytta av. Det är ett strukturerat och tydligt sätt för företagets ledning att se vart pengarna har tagit vägen.
Genom kassaflödesanalysen kan man bilda sig en uppfattning om hur företaget fungerar. Därför bör alla företag göra en minst en gång om året, för att få bättre kontroll över sin verksamhet.
Vilka företag måste göra en kassaflödesanalys?
Enligt årsredovisningslagen är bolag över en viss storlek skyldiga att göra en kassaflödesanalys och inkludera den i sin årsredovisning. För att denna skyldighet ska träda i kraft krävs att företaget har överskridit två av tre gränsvärden två år i rad:
- Omsättning på över 80 miljoner kronor om året
- Fler än 50 anställda
- En balansomslutning på över 40 miljoner kronor
Det första året som gränsen överskrids behöver inte bolaget ha med en kassaflödesanalys i årsredovisningen. Inte heller det andra. Men om gränsen har överskridits två år i rad måste kassaflödesanalysen göras år tre.
Hur kan en kassaflödesanalys användas?
Kassaflödesanalysen ställer en diagnos på hur det ser ut i företaget och vad som har hänt. Det är ett sätt för företagsledare att ta pulsen på sitt företag.
Ett exempel på en situation där den kan vara värdefull är vid likviditetsbrist. Försäljningen har gått toppen, men företaget saknar ändå pengar på banken. Varför är det så? En kassaflödesanalys ger svaret. Kanske visar det sig att kundfordringarna har ökat kraftigt – det är där pengarna har bundits upp. Då kanske bolaget bör ta upp mer lån för att få upp farten.
En kassaflödesanalys visar vart pengarna tar vägen, och när man vet vad som hänt kan man se vilka åtgärder man bör ta.
En annan situation där en kassaflödesanalys är viktig är inför en större investering. Har företaget tillräckligt med likvida medel? I det läget kan kassaflödesanalysen användas som ett verktyg framåt, för att analysera vilket kassaflöde företaget kommer att ha och hur mycket likvida medel som krävs.
Ett verktyg för konkurrensanalys
Kassaflödesanalysen är även ett utmärkt verktyg för konkurrensanalys och benchmarking. De uppgifter som krävs för att göra en kassaflödesanalys kan hittas i ett företags balansräkning och resultaträkning.
Årsredovisningen är en offentlig uppgift som kan laddas ner på nätet. Genom att göra kassaflödesanalys för sitt eget företag, och därefter för konkurrenterna, får man en schematisk överblick över hur företagen har fungerat – och kan se skillnaden. Investerar era konkurrenter mer än vad ni gör? Vilka konsekvenser kommer det att få framöver?
Kassaflödesanalys för aktieanalys
Vid företagsvärdering är kassaflödesanalys ett avgörande värderingsinstrument. Aktieanalytiker tittar ofta på operativt kassaflöde för att bedöma företagets förmåga att överleva. Finns det tillräckligt med cash flow för att finansiera verksamheten eller kommer företaget att behöva ta upp lån?
Ett avgörande verktyg vid en företagsvärdering.
Fritt kassaflöde är en annan term som ofta diskuteras vid aktievärdering. Det fria kassaflödet är de pengar som aktieägarna kan göra vad de vill med. Det är skattat och klart och kan användas för utdelning. Fritt kassaflöde räknas enkelt ut genom att man tar kassaflödet från den löpande verksamheten och drar av kassaflödet från investeringar.
Vad är skillnaden mellan indirekt och direkt metod?
Av praxis använder sig nästan alla av indirekt metod för att göra en kassaflödesanalys.
Vid indirekt metod börjar man med det redovisade resultatet och justerar för poster som inte är kassaflödespåverkande: avskrivningar, nedskrivningar och skatt. Man får då fram kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital.
Med direkt metod tar man inte utgångspunkt i resultaträkningen, utan tittar direkt på inbetalningar och utbetalningar. Man räknar fram kassaflödet från den löpande verksamheten, före betalda räntor och inkomstskatter.
Båda metoderna innehåller samma delar: kassaflöde från den löpande verksamheten, kassaflöde från investeringsverksamheten samt kassaflöde från finansieringsverksamheten, men tas fram på lite olika sätt.
Kassaflödesanalys – ett underskattat verktyg
När man är ovan vid att göra en kassaflödesanalys kan det kännas besvärligt. Men egentligen är det ganska enkelt. Och väldigt användbart!
Det är ett fantastiskt verktyg för att förstå vad som hänt i företaget.
Min rekommendation är att även företag som inte har som krav att göra en kassaflödesanalys ska göra en – minst varje år, gärna oftare. Fråga om er redovisningskonsult kan göra en kassaflödesanalys i samband med årsbokslutet, så att ni får en bra bild av vad som hänt i verksamhetens ekonomi under året.