Publish date 2021-06-01
Reading time Lästid: 9 min

Valutakurseffekter – hur påverkar det redovisningen?

Hur redovisas valutakurseffekter löpande under året? Vad gäller vid räkenskapsårets slut? Hur påverkar valutakurser upprättandet av en koncernredovisning? I detta blogginlägg finns svaren på dessa frågor.

Vilka avgränsningar har gjorts i detta blogginlägg?
Detta blogginlägg behandlar de regler som finns i BFNAR 2016:10 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). I K3 finns det specifika regler gällande nettoinvesteringar i utlandsverksamhet, men dessa regler behandlas inte i detta blogginlägg. Regler kring terminskontrakt behandlas inte heller i detta blogginlägg.

Vad gäller vid transaktioner löpande under året?

Ett företag ska presentera alla affärshändelser i en och samma redovisningsvaluta. Transaktioner som är i en annan valuta än redovisningsvalutan måste därför omräknas. Omräkning till redovisningsvalutan ska ske första gången en affärshändelse bokförs. Det är avistakursen som ska användas vid omräkning. Vad som menas med avistakurs förklaras längre ned i detta blogginlägg.

Vad innebär redovisningsvaluta? Vilka redovisningsvalutor får användas?

Ett företag ska presentera sina affärshändelser i en och samma valuta. Denna valuta blir då företagets redovisningsvaluta. Det finns bara två valutor som får användas som redovisningsvaluta i svenska företag, nämligen svenska kronor (SEK) och Euro.

Vad innebär avistakurs? Vilken kurs används som avistakurs?

Med avistakurs avses den växelkurs som gäller vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans. Det som brukar användas som avistakurs är den genomsnittliga dagskurs som publiceras av Riksbanken eller Europeiska Centralbanken.

Exempel på transaktion under löpande år
Ett företag har svenska kronor (SEK) som redovisningsvaluta. Företaget får en faktura på 10 000 US dollar (USD). Den avistakurs som gäller per fakturadatum (affärshändelsens datum) är 1 USD = 8,5 SEK.

Vilket belopp ska bokföras av företaget?

Eftersom företaget har SEK som redovisningsvaluta ska denna transaktion omräknas från USD till SEK. Det belopp som ska bokföras är 10 000*8,5 = 85 000 SEK. Detta exempel bortser från eventuell mervärdesskatt.

Vilka poster ska omräknas vid räkenskapsårets slut enligt K2?

Enligt K2 ska kassa- och bankmedel i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Även långfristiga och kortfristiga fordringar samt skulder i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Det finns vissa undantag kopplade till terminskontrakt, men dessa behandlas inte i detta blogginlägg.

Vilka poster ska omräknas vid räkenskapsårets slut enligt K3?

Monetära poster som är i en utländsk valuta ska omräknas i samband med bokslutsarbetet. Den kurs som ska användas är balansdagens kurs, det vill säga den kurs som gäller per räkenskapsårets utgång. Det är inte bara kassamedel som anses vara monetära tillgångar, utan även ”tillgångar och skulder som kommer att inflyta respektive utbetalas med fastställda eller fastställbara belopp”. Detta innebär att till exempel leverantörsskulder, kundfordringar, upplupna intäkter och upplupna kostnader är monetära tillgångar. Däremot anses till exempel aktier, varulager, förutbetalda kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar och förutbetalda intäkter inte vara monetära tillgångar. Icke-monetära tillgångar ska inte omräknas. Det finns enstaka undantag kopplade till värdering till verkligt värde, men dessa behandlas inte i detta blogginlägg.

Även om formuleringen i K2 och K3 skiljer sig åt är det i praktiken snarlika regler i K2 och K3 vad gäller vilka poster som ska omräknas vid räkenskapsårets slut.

Monetära poster som är i en utländsk valuta ska omräknas i samband med bokslutsarbetet.

Exempel på hantering av en monetär post

Ett företag, som tillämpar K3, har mottagit en leverantörsfaktura den 15:e december år 20X1. Leverantörsfakturan är på 5 000 USD. Den 15:e december var avistakursen 1 USD = 9 SEK. Företaget ska sedan göra bokslut per sista december 20X1 och per bokslutsdagen är leverantörsfakturan obetald och ligger därmed kvar i leverantörsreskontran. Den 31:a december var avistakursen 1 USD = 10 SEK. Hur ska denna leverantörsskuld värderas i samband med bokslutet per sista december 20X1?

Leverantörsfakturan bokförs initialt till avistakursen per fakturadatum, det vill säga avistakursen per den 15:e december.

Detta innebär att leverantörsfakturan bokförs med ett värde på 45 000 SEK (5 000 USD*9 SEK/USD). När företaget sedan ska upprätta bokslut är avistakursen istället 1 USD = 10 SEK. Detta innebär att en omvärdering måste göras. I bokslutet kommer leverantörsskulden att värderas till 50 000 SEK (5 000 USD*10 SEK).

Vill ni ha hjälp med redovisningen?

Kontakta oss!

Exempel på hantering av en icke-monetär post

Ett företag, som tillämpar K3, köper 100 stycken av en vara i oktober år 20X1. Priset är 10 Euro per styck och avistakursen per inköpsdatum är 1 Euro = 10 SEK. Företaget har SEK som redovisningsvaluta. Den sista december finns alla 100 varor kvar i varulagret. På bokslutsdagen är kursen 1 Euro = 10,5 SEK. Hur ska dessa varor värderas när de köps in (oktober år 20X1)? Hur ska de värderas per bokslutsdatum (den sista december år 20X1)?

När företaget under oktober månad köper 100 stycken av varan värderas de till den kurs som gäller vid inköpet. Detta innebär att lagerposten värderas till 10 000 SEK (100 stycken * 10 Euro * 10 SEK/Euro) vid anskaffningstidpunkten. När företaget sedan ska göra bokslut finns alla dessa varor kvar i lagret. Eftersom varulager är en icke-monetär tillgång görs ingen omräkning med hänsyn till valutakursen på balansdagen.

Lagerposten värderas fortsatt till 10 000 SEK. Detta exempel fokuserar på eventuell omräkning på grund av ändrad valutakurs. Det kan finnas andra anledningar till att varulagrets värde behöver justeras, till exempel inkurans.

Tillgångar och skulder ska omräknas enligt den kurs som gäller på balansdagen.

Vad gäller vid upprättande av koncernredovisning?

Vid upprättande av koncernredovisning kan ofta valutaeffekter spela en stor roll. Om en koncern har utländska dotterföretag innebär det ofta att det inom koncernen finns flera olika redovisningsvalutor. Eftersom koncernredovisningen ska presenteras i moderföretagets redovisningsvaluta måste balans- och resultaträkningen för de utländska dotterföretagen omräknas till moderföretagets redovisningsvaluta.

Vilken valutakurs ska användas vid omräkning av balans- respektive resultaträkning?

Resultaträkningen ska omräknas enligt den avistakurs som gäller den dag en affärshändelse äger rum. Det är dock tillåtet att använda en approximation. En genomsnittlig kurs anses vara en accepterad approximation. Genomsnittlig kurs är den absolut vanligaste kursen för att omräkna en resultaträkning.

Tillgångar och skulder ska omräknas enligt den kurs som gäller på balansdagen. Däremot uppstår vissa svårigheter vid omräkning av eget kapital. Årets resultat ska till exempel vara samma i balans- och resultaträkning, vilket innebär att en genomsnittlig kurs behöver användas för att räkna om årets resultat i balansräkningen. Aktiekapitalet omräknas till en historisk kurs, det vill säga den kurs som gällde vid förvärvstidpunkten. Vad gäller övrigt eget kapital kan olika kurser vara aktuella. Detta blogginlägg behandlar inte dessa i detalj, men värt att notera är att balanserat resultat kan bestå av årets resultat för ett antal olika år. Detta innebär att ett antal olika kurser ligger till grund för det balanserade resultatet.

När omräkning har gjorts av balansräkningen och resultaträkningen kommer det att finnas en skillnad mellan summa tillgångar och summa eget kapital och skulder. Denna skillnad är en valutaeffekt och den redovisas direkt mot eget kapital.

Valutaeffekter kopplat till koncernredovisning har behandlats kortfattat i detta blogginlägg. För mer information hänvisas till BFNAR 2012:1 (K3) eller annat tillämpligt regelverk.

Bra att tänka på vad gäller valutakurseffekter!

Det är viktigt att tänka på eventuella valutakurseffekter. Om olika valutor rör sig i förhållande till varandra kan det ganska snabbt ge relativt stora effekter i redovisningen. Det är också viktigt att använda rätt valutakurs vid omräkning. Olika valutakurser kan behöva användas beroende av vilken post som ska omräknas.

Behöver ni hjälp med redovisningen?

Vi har satt ihop en guide som hjälper dig att välja en redovisningsbyrå som passar ditt företag.

New call-to-action

Författare av detta blogginlägg:
Jonas Glimberg
Jonas Glimberg är auktoriserad redovisningskonsult vid Aspias kontor i Jönköping.