2020-02-11

Det finns många svåra begrepp inom redovisningen. Här förklaras fem av dem. Vad innebär förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys, kontrollbalansräkning, nyckeltal och periodiseringsfond? Ännu fler begrepp förklaras i vår ordlista.

1. Förvaltningsberättelse

Enligt årsredovisningslagen ska alla årsredovisningar innehålla en förvaltningsberättelse. Vad är en förvaltningsberättelse och vilka krav ställs på innehållet?

Förvaltningsberättelsen är en del av en årsredovisning och innehållskraven varierar beroende på företagets storlek och dess verksamhet. Kraven på innehåll varierar även beroende på om företaget tillämpar K2, K3 eller annan normering. Enligt årsredovisningslagen ska en förvaltningsberättelse innehålla ”en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat”.

Nedan punkter ska alltid framgå av en förvaltningsberättelse:

  • Förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller i noterna, det vill säga förhållanden som inte framgår någon annanstans i årsredovisningen, men som ändå är viktiga för att en utomstående läsare av årsredovisningen ska ha möjlighet att bedöma företagets verksamhet, ställning och resultat

  • Väsentliga händelser under räkenskapsåret, till exempel beslutade viktiga förändringar i verksamheten

  • Information vid förvärv av egna aktier (Detta är ovanligt och utvecklas inte i mer detalj i detta blogginlägg.)

  • Var företaget har sitt säte. Ett företags säte är oftast den ort där styrelsen finns. Ett företags säte framgår av bolagsordningen

  • Styrelsens förslag på hur vinsten eller förlusten ska disponeras

  • Förändringar i eget kapital (Företag som redovisar enligt K3 får välja att redovisa förändringen av eget kapital i egen räkning efter balansräkningen.)

För större företag finns det ytterligare information som måste framgå av förvaltningsberättelsen. Det kan till exempel vara:

  • Information om eventuell verksamhet inom forskning och utveckling
  • Förväntad framtida utveckling
  • Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför


Ytterligare 5 svåra ord i redovisningen - testa dina kunskaper!
När du är klar med testet får du vår ordlista som förklarar
75 svåra ord i redovisningen. 

2. Kassaflödesanalys

Enligt årsredovisningslagen ska alla större företag och samtliga som upprättar koncernredovisning även upprätta en kassaflödesanalys. Vad är en kassaflödesanalys och hur tolkas den?

En kassaflödesanalys visar ett företags kassaflöden, det vill säga dess in- och utbetalningar under en period (oftast ett räkenskapsår).

Kassaflödesanalysen brukar delas upp i tre delar:

  • Kassaflöde från den löpande verksamheten
  • Kassaflöde från investeringsverksamheten
  • Kassaflöde från finansieringsverksamheten

I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår bland annat försäljning, kundfordringar, leverantörsskulder, varulager samt merparten av övriga kortfristiga fordringar och skulder. Hänsyn tas även till att avskrivningar med mera inte påverkar ett företags kassaflöde.

I kassaflödet från investeringsverksamheten ingår till exempel avyttringar och förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

I kassaflödet från finansieringsverksamheten ingår bland annat upptagna lån, amorteringar och utdelningar.

En kassaflödesanalys visar ett företags  in- och utbetalningar under en period.

En kassaflödesanalys är en uppställning avsedd att förklara hur ett företags likvida medel har förändrats under en viss period. Den ger en överblick över vilka poster som bidrar till att ett företags likvida medel antingen ökar eller minskar. Kassaflödesanalysen kan användas internt på ett företag för att få bättre koll på förändringen av likvida medel, men den kan även användas externt för att bedöma ett företags betalningsförmåga, kreditvärdighet, med mera.

Läs också: Kassaflödesanalys – få koll på era intäkter och utgifter

3. Kontrollbalansräkning

Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vad innebär det? Vad är en kontrollbalansräkning?

I aktiebolagslagen (ABL) framgår det två tillfällen när en styrelse är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning:

  1. När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet
  2. När det vid ett utmätningsförsök saknas tillgångar för full betalning av utmätningsfordringen

Den första punkten ovan kan illustreras med följande exempel.

Ett företag har ett registrerat aktiekapital på 50 000 kr. Om detta företag har ansamlade förluster på mer än 25 000 kr kommer bolagets eget kapital att understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Då behöver bolaget upprätta en kontrollbalansräkning.


En kontrollbalansräkning ska upprättas på samma sätt som balansräkningen i årsredovisningen, men med vissa möjligheter att värdera tillgångar och skulder till andra värden. Ett exempel är att hänsyn får tas till verkligt värde av fastigheter.

Om en kontrollbalansräkning visar på att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet har bolaget åtta månader på sig att återställa det egna kapitalet. Om det egna kapitalet inte återställs inom åtta månader är huvudregeln att bolaget ska likvideras. Om bolaget ändå inte likvideras blir bolagets företrädare personligt betalningsansvariga för bolagets skulder.

Om det egna kapitalet inte återställs inom åtta månader är huvudregeln att bolaget ska likvideras.

Reglerna om kontrollbalansräkning är ganska komplexa och ovan är endast en introduktion. Mer information finns i till exempel aktiebolagslagen.

4. Nyckeltal

Det räcker inte alltid med att kolla på årets resultat för att förstå om ett företag går bra eller dåligt. Ibland krävs det nyckeltal. Vad är ett nyckeltal? Vad är syftet med nyckeltal?

Syftet med nyckeltal är att jämföra hur ett företag går i förhållande till uppsatta mål. Genom att beräkna nyckeltal skapas underlag för att till exempel jämföra ett företag med andra företag i samma bransch eller för att göra jämförelser med tidigare års utfall.

Det enklaste sättet att förklara innebörden av nyckeltal är genom några exempel. Nedan är exempel på nyckeltal:

  • Soliditet
  • Kassalikviditet
  • Bruttovinstmarginal

Soliditet beräknas genom att sätta ett bolags eget kapital i förhållande till dess balansomslutning.

Till exempel – ett företag har ett eget kapital på 100 och skulder 100. Företaget har då en balansomslutning på 200 (dvs summan av eget kapital och skulder). Detta företag har då en soliditet på 100/200 = 50%. Soliditet är ett mått på ett företags betalningsförmåga på lång sikt.

Kassalikviditet beräknas genom att sätta omsättningstillgångar (exklusive pågående arbeten och lager) i relation till kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar består bland annat av kassa/bank och kundfordringar.

Till exempel; ett företag har en kassa på 200, kundfordringar på 300 och kortfristiga skulder på 400. I detta exempel har företaget en kassalikviditet på 500/400 = 125%. Kassalikviditet är ett mått på ett företags betalningsförmåga på kort sikt.

Bruttovinstmarginal beräknas genom att sätta nettoomsättningen i relation till kostnaderna för inköp av varor och tjänster.

Till exempel; ett företag har en nettoomsättning på 1.000 och har gjort varuinköp på 600. Detta företag har en bruttovinst på 400 (1.000-600). Bruttovinstmarginalen beräknas genom att ta bruttovinsten och dividera den med nettoomsättningen. I detta fall blir det en bruttovinstmarginal på 400/1.000 = 40%.

Bruttovinstmarginalen visar hur stor andel av ett företags nettoomsättning som kvarstår efter avdrag för kostnader avseende inköp av varor och tjänster.

5. Periodiseringsfond

En periodiseringsfond ger möjligheten att skjuta upp delar av beskattningen till kommande år. Hur fungerar en periodiseringsfond? När måste en periodiseringsfond återföras till beskattning?

En periodiseringsfond ger möjligheten att skjuta upp delar av beskattningen till kommande år.

Periodiseringsfonder skapar en möjlighet att flytta fram viss del av ett företags inkomstskatt till ett senare år. De kan användas för att jämna ut resultat mellan åren och kan kvittas mot eventuella förluster kommande år.

En avsättning till periodiseringsfond måste återföras till beskattning senast det sjätte året efter det år avsättningen gjordes. En periodiseringsfond kan återföras både delvis och i sin helhet.

Aktiebolag kan sätta av maximalt 25% av resultatet före skatt i en periodiseringsfond. För andra företagsformer gäller delvis andra regler.

Exempel för att illustrera hur periodiseringsfonder fungerar.

Ett aktiebolag gör år 1 en vinst före skatt på 1.000. Bolaget väljer då att avsätta 250 (25%) till en periodiseringsfond. Bolaget beräknar då skatt på ett resultat på 750. År 2 gör företaget en förlust på 250. Företaget väljer då att återföra sin periodiseringsfond på 250. Det skattemässiga resultatet blir då 0. Detta innebär att en vinst år 1 kan kvittas mot en förlust år 2.


Fler svåra ord i redovisningen...

Vi har tagit fram ett test med ytterligare 5 svåra ord i redovisningen. När du är klar med testet får du vår ordlista med kortfattade förklaringar till 75 svåra ord på ett och samma ställe!

New call-to-action

Jonas Glimberg
Författare av detta blogginlägg:

Jonas Glimberg

Jonas Glimberg är auktoriserad redovisningskonsult vid Aspias kontor i Jönköping.